Skollunchen ska ge energi så att barnen i skolan och förskolan orkar med dagen och den bör vara mellan omkring 25-30 procent av det dagliga intaget, berättar Anna Granström.  

– Det beror ju på hur stora barnen är. Har man mindre barn så äter man ofta större mellanmål, säger hon.

De som bör prioriteras

När det kommer till specialkost finns det barn som exempelvis har allergier och genom det har en lagstadgad rätt till specialkost i skolan eller förskolan. Utöver dem finns det en annan grupp barn som, enligt dietisten, bör prioriteras.  

- Om man ser det från min synvinkel, som jobbar som barndietist inom slutenvården, så är det ju de här barnen som har knaggligt att växa. Som inte växer som de ska och där man kan se att man inte har råd att missa en måltid för man hinner inte äta ikapp.

Tillagningen

Anna Granström menar också att det ibland inte handlar om själva livsmedlet i sig, när det kommer till att vissa barn inte äter delar av skolmaten, utan hur de är tillagade. 

– Om det är kyckling kanske man kan äta kycklingen för sig, grönsakerna för sig och potatisen för sig men man äter inte kycklinggrytan. Kan man då få till det så att man kan ha fler saker att välja på och inte så mycket ihopblandat då tror jag också att fler barn äter bättre i skolan.