Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tora Dahlberg och hennes klass kan bli de sista på Hornavanskolan i Arjeplog. Något som de flesta eleverna tycker är tråkigt. Foto: Viktor Lundmark/SVT

Tora kan bli en av de sista eleverna på Hornavanskolan i Arjeplog

Uppdaterad
Publicerad

Snart röstar Arjeplogsborna om gymnasiets framtid. Tora Dahlberg kan vara en av de sista eleverna på Hornavanskolan.
– Jättetråkigt. Det kommer inte vara lika mycket ungdomar i Arjeplog och det kommer bli en stor förändring, säger hon.

Den 19 september är det dags för folkomröstning om gymnasieskolans framtid i Arjeplog. Förslagen är att det antingen startas ett nytt fjärrgymnasium eller att Hornavanskolan fortsätter att drivas i kommunal regi.

Bland eleverna på skolan finns nu en oro att Arjeplog framöver kommer bli utan ungdomar och att bygden kommer dö ut.

Kommunalrådet tror fler väljer att stanna

Men enligt kommunalrådet Isak Utsi (S) skulle ett fjärrgymnasium kunna innebära att fler ungdomar väljer att stanna kvar i kommunen, eftersom man hoppas erbjuda fler program.

Martin Halling läser fordonsteknik på Hornavanskolan. Han flyttade från Stockholm till Arjeplog för tre år sedan.

– Jag har fått mycket nya vänner och gjort roliga saker. Det skulle vara synd om inte andra får uppleva det, säger han.

”Måste se till våra egna ungdomar”

Att Arjeplog nu kan gå miste om ungdomar från andra delar av Sverige är något kommunalrådet Isak Utsi beklagar.

– Tyvärr har det blivit allt färre elever utifrån som valt vårt gymnasium. Men primärt måste vi se till våra egna ungdomar.

I klippet ovan hör du ungdomar på Hornavanskolan om deras oro inför den kommande folkomröstningen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer