IRF har utvecklat och byggt instrument på två satelliter som natten mot lördag skickas mot planeten Merkurius i det europeiska och japanska rymdprojektet BepiColombo. Foto: ESA

Svensk teknik när rymdfarkost skickas till Merkurius

Publicerad

IRF i Kiruna deltar när den europeiska och japanska rymdfarkosten BepiColombo skickas till Merkurius under kommande lördag.

Den 20 oktober klockan 03:45 svensk tid skickas rymdfarkosten iväg från Kourou i Franska Guiana för att utforska Merkurius och dess magnetosfär. Ombord på de två satelliter som rymdfarkosten består av finns tre instrument som Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala varit med och tagit fram.

Flyger runt jorden två gånger

BepiColombo är ett gemensamt uppdrag till Merkurius mellan den europeiska rymdorganisationen ESA och den japanska rymdorganisationen JAXA. Uppdraget utförs under europeisk ledning. Under den sju år långa resan till planeten, som är den minsta och minst utforskade i det inre solsystemet, flyger BepiColombo förbi jorden en gång, Venus två gånger och Merkurius sex gånger innan farkosten går in i omloppsbana runt planeten. Väl framme år 2025 går de två olika satelliterna in i separata banor.

Solen en utmaning

En stor utmaning med missionen till Merkurius är närheten till solen och dess påverkan på det material som använts för att bygga rymdfarkosten och instrumenten. IRF bidrar till BepiColombo med tre instrument, ett på den europeiska satelliten Mercury Planetary Orbiter (MPO) med uppdraget att utforska planeten och två på den japanska satelliten Mio, (Mercury Magnetospheric Orbiter, MMO) som ska utforska dess magnetosfär.

Professor Stas Barabash vid IRF i Kiruna, är ansvarig för en jondetektor på den europeiska satelliten samt för en energetisk neutral analysator på den japanska satelliten.

– Jondetektorn kommer att mäta de laddade partiklar från solvinden som träffar Merkurius yta. När det sker frigörs atomer som blir en del av Merkurius nästan obefintliga atmosfär. Med det andra instrumentet kan vi mäta de atomer som frigörs från ytan. Instrumenten kompletterar varandra och ger oss en bild av hur solvinden bidrar till att Merkurius har en tunn atmosfär och hur den påverkas av solvinden”, säger han i ett pressmeddelande.

Fotnot. I en tidigare version skrev vi namnet Esrange men det är borttaget.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer