Ute vid Mjölkuddsberget kommer många människor gående, förmodligen nyfikna på att se vad det var som orsakade den kraftiga smällen och det ljusskenet som kom i samband med strömavbrottet då 5.566 hushåll i Luleå blev utan ström. 

På vägen bredvid kranbilen står föraren. Oskadd.

Han berättar sin historia, men vill vara anonym.

– Ja, det är väl inget man är stolt över...

Skulle vända på kranen

Lite längre bort längs vägen pågår ett bygge av mindre lägenheter.

– Vi hade avslutat ett hus och skulle påbörja ett annat, så nu i kväll behövde jag vända på kranen.

Kranföraren åkte iväg en bit för att vända kranen där det var mer plats än inne på bygget. Han såg inte högspänningsledningen i mörkret. 

– Däcket exploderade. Det var den smällen som hördes.  

Hur kändes det?

– Jag blev överrumplad. Det är inte kul. Jag blev rädd.

”Tänkte att jag ville ut”

Det ena av kranbilens däck är demolerat. Flera andra har pyspunka.

– Jag har varit in med vajern i ledningen. Det kom en ljusbåge, och smällen när däcket exploderade. Sedan gick säkringen.

Vad tänkte du då?

– Jag tänkte att jag ville ut. Att jag skulle ut ur hytten.

Men han hann sansa sig.

– Jag har lärt mig att man ska sitta kvar. Jag satt kvar tills det blev helt svart. Då gick jag ut för att se vad som hänt.

– I morgon ska vi kontrollera om kranen fungerar, men jag är glad att jag lever.