Krislägesavtalet används i allt mindre utsträckning inom Region Norrbotten. En viss oro finns inom Vårdförbundet där Camilla Eriksson Sundberg, är avdelningsordförande. Foto: SVT/Arkiv

Krislägesavtalet halverat i Norrbotten – oro för 12-timmarspass utan extra ersättning

Publicerad

Sjuksköterskor och undersköterskor vid Sunderby sjukhus har slitit med 12,5-timmarspass sedan april. Nu monterar regionen ned krislägesavtalet och den extra ersättning man haft under perioden riskerar att försvinna – men inte de långa arbetspassen.

Sedan i april har Region Norrbotten haft ett krislägesavtal för en del av de vårdanställda. Ett avtal som nu nyttjas i allt mindre utsträckning.

– Avtalet är fortsatt aktiverat och tas inte bort i nuläget, men det berör allt färre individer, säger Daniel Nilsson, HR-direktör vid Region Norrbotten.

” I grunden bra om krislägesavtalet inte behövs”

Den stora ökningen av covid-19 patienter har under en längre tid inneburit att grundbemanningen inom sjukvården inte räckt till och krislägesavtalet har därför gällt yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor.

– Som mest har det berört 60 anställda, nu är vi nere på 30 och inom kort är det förmodligen ännu färre om smittspridningen fortsätter att gå ner och det inte inträffar någon annan kris, säger Daniel Nilsson.

– I grunden är det förstås bra om krislägesavtalet inte behövs för det innebär arbetsvillkor som man ska ha under så kort tid som möjligt med tanke på det slit det innebär. Men det man kan oroa sig för är att personal måste fortsätta jobba tolv och en halv timmes pass och kanske inte få semester när de vill, utan någon extra ersättning, säger Camilla Eriksson Sundberg, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Norrbotten.

Avtalet innebär 220 procent av den vanliga lönen

Personal med krislägesavtal får en ersättning på 120 procent av ordinarie lön för varje arbetad timme. Den totala ersättningen blir 220 procent av den vanliga lönen.

En del vårdanställda har nyligen från chefer fått sms om att krislägesavtalet inte kommer att gälla. I meddelandet står det ”Vi har nu fått besked om att vi inte kommer att beviljas krislägesavtal. För att lösa semestrarna behöver vi se över en variant av sommarschemat och kommer att kontakta er som jobbar under de aktuella veckorna med förslag på individuella lösningar”.

”Vi ser över avtalet hela tiden”

Hur snart tänker Region Norrbotten ta bort krislägesavtalet helt och hållet?

–  Inte nu, men vi ser över det hela tiden och läget kan snabbt förändras. Smittspridningen av covid-19 minskar och vårt behov av att nyttja krislägesavtal har därför blivit mindre, säger Daniel Nilsson, HR-direktör vid Region Norrbotten.

– Krislägesavtal ska man gå på så kort tid som möjligt men det får ju inte monteras ned för tidigt. Det finns fortfarande risk för högra belastning inom sjukvården. Vi vet inte vad som händer med delta-viruset, säger Elisabeth Lindblad, Vårdförbundets vice ordförande i Norrbotten.

Region Norrbotten måste lämna in en begäran till  Sveriges Kommuner och Regioner (SKL) innan krislägesavtalet tas bort.

Krislägesavtalet innebär att ordinarie kollektivavtal eller enskilda överenskommelser inte gäller. De ersätts i stället med villkoren i krislägesavtalet.

Ordinarie arbetstid inom krislägesavtalet är 48 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera mellan veckorna, så länge den totala arbetstiden under fyra veckor är maximalt 192 timmar. Arbete kan planeras till att genomföras under hela dygnet, veckans alla dagar.

Enligt krislägesavtalet utgår en ersättning på 120 procent av ordinarie lön för varje arbetad timme. Detta innebär att den totala ersättningen blir 220 procent av den vanliga lönen. Krisersättningen höjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid som kan beordras när det inte räcker att en person jobbar i snitt 48 timmar per vecka.

Källa: Region Norrbotten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronaviruset i Norrbotten

Mer i ämnet