Luleå betalar i dag till kostnadsutjämningssystemet drygt 280 miljoner kronor och får enligt det nya förslaget en ökning med närmare 80 miljoner kronor. Vilket innebär drygt fyratusen sjuhundra kronor per Luleåbo, och som jämförelse får Danderyd i Stockholms län i dag drygt 200 miljoner kronor. I det nya utjämningsförslaget ökar man sitt bidrag med drygt 16 miljoner kronor.

– Konsekvenserna blir orimliga för en kommun som Luleå, att vi ska ta ansvar för något som är ett nationellt problem.        

Förra veckan överlämnade kostnadsutjämningsutredningen sin utredning till regeringen och den visar att flera kommuner i Norrbotten är bidragsgivare i motsats till många kommuner i Stockholmsområdet som är bidragstagare. Och en av förlorarna i Norrbotten är Luleå.

– Många tror att det är småkommuner i norrlands inland som tar emot bidrag, men så är det inte , det är många stora kommuner i storstadsregionen som får kostnadsutjämnings bidrag, säger Niklas Nordström (S)  kommunalrådet i Luleå.

– Det handlar inte om rik mot fattig utan kostnadsutjämning, om man har lågt eller högt kostnadstryck, säger Anders Norrlid, huvudsekreterare utredningen.

Vinnare och förlorare

Kostnadsutjämningen som utredningen redovisar har som syfte att se skillnader och utjämna orättvisorna i kostnader och ge likvärdiga förutsättningar i kommunerna. I utredningen har man bland annat tittat på faktorer som antal äldre och barn, geografi och lön.

Alla pengar hamnar i statens penningkista och sedan delas ut till kommuner med höga kostnader, ett nollsummespel som innebär att varje bidrags krona finansieras av någon annan kommun.

Kiruna, Piteå, Boden, Gällivare och Luleå betalar in till systemet medan till exempel Pajala, Övertorneå men även Stockholmskommunerna Nacka, Lidingö och Danderyd får från systemet och är bidrags vinnare.