För ett år sedan hade 81 procent av lärarna i gymnasieskolorna i Norrbottens lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

– Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs det idag en gymnasieutbildning för att få ett jobb på svensk arbetsmarknad. Gymnasielärarna behöver fler behöriga kollegor att dela ansvaret med och de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett pressmeddelande.

Av de 448 heltidstjänsterna i gymnasieskolorna i Norrbottens var det 362 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Stora skillnader bland kommuner

Det finns också stora skillnader i lärarbehörighet bland kommunerna inom länet. I Älvsbyn innehas 65 procent av tjänsterna av behöriga, medan Kalix har 89 procents behörighet, vilket är högst i Norrbotten.

Lärarbehörigheten sjunker i fyra kommuner i Norrbottens. Mest anmärkningsvärda försämringar finns i Boden och Älvsbyn.

”Lärarna har avgörande betydelse”

Siffror från SCB visar att 2035 kommer det saknas 79 000 lärare i Sverige. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

– Gymnasietiden är den tid i elevens liv då man går från barn till vuxen, blir myndig och förväntas kunna ta eget ansvar för sitt liv och sin omvärld. De lärare som eleverna möter har avgörande betydelse för deras fortsatta kunskapsresa och framtida livsval, säger Johanna Jaara Åstrand i pressmeddelandet.