Han menar att det har blivit lättare att komma till ett beslut om Kallak efter det att regeringen bildats om, utan Miljöpartiet.
– Huvudsakligen beror det på en grundinställning hos Socialdemokraterna, vi gillar gruvor. Gruvor kan hjälpa oss med den gröna omställningen och de skapar jobb men även andra industrisatsningar, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Två riksintressen konkurerar med varandra
De två riksintressen, rennäringen och mineraler som konkurerar med varandra i frågan om en potentiell järnmalmsbrytning i Kallak/Gallok och det är en av anledningarna till att brytningen hamnat på regeringens bord.
– Det regeringens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen och det är slutgenomgången som vi tittar på inom departementet, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
För lite drygt ett år sedan uppgav man från det brittiska bolaget Beowulf Mining att etableringen av gruvan skulle ge 250 direkta jobb och 300 indirekta jobb i Jokkmokks kommun.
Världarvets kan påverkas vid malmbrytning
Unesco har efter att ha blivit tillfrågade av regeringen om ett uttalande i frågan. I uttalandet uppger de att en gruva kan få ”åtminstone medelstor negativ påverkan på världsarvet Laponia, men att påverkan potentiellt kan bli stor eller mycket stor”. FN-organet har i sin motivering hänvisat till att en brytning skulle få för stora konsekvenser för samebyarnas renskötsel och dess rättigheter.
Karl-Petter Thorwaldson uppger att han idag inte kan lämna besked till hur man ska säkerställa att världsnaturarvet Laponia inte påverkas utav en potentiell gruvbrytning.
Enligt näringsministern kommer världsarvet att ingå i en sammantagen värdering som regeringen där intressena så som rennäring, friluftsliv och potentiella vinster för näringsliv vägs mot varandra.
Hör Karl-Petter Thorwaldssons resonemang i klippet.