Med 1900-talets intåg drog även den stora industrialiseringen igång med gruvor och vattenkraft. Nu ska det ske igen, ”industrialiseringen 2.0”, och även denna gång i norra Sverige med sina tillgångar till el och andra naturresurser.
”Chans att göra det bättre”
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan, gav på 80-talet boken Framtidslandet. Den handlade om exploateringen av den norra landsänden och nu, när historien ser ut att upprepa sig, har boken getts ut på nytt.
– Norrlands historia präglas av problemet att det finns en brist på samband mellan välfärdsutveckling i regionen och den omfattande resursutvinningen. Nu finns det världens chans att göra det bättre än senast.
Olika läger bildades
Tillsammans med författaren Po Tidholm åker Sörlin på turné där de tar upp frågan om hur Norrland påverkas.
En lärdom från forskningen är industrialiseringens mål.
– Det var en polariserad debatt där det ena lägret stod för jordbruksutveckling med många fastboende. Det andra fokuserade på att få ut resurserna och göra Sverige rikt.
Gynna de i regionen
Sörlin menar att boende där etableringen sker måste gynnas för att verksamheterna ska fungera i längden.
– Investeringar är en gemensam angelägenhet. På lång sikt borde investeringarna gynna de som lever, bor och verkar i regionen.
I klippet listar professorn fem orosmoln med nya industriboomen.