Med 1900-talets intåg drog även den stora industrialiseringen igång med gruvor och vattenkraft. Nu ska det ske igen, ”industrialiseringen 2.0”, och även denna gång i norra Sverige med sin goda tillgång till el och andra naturresurser.

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan, gav på 80-talet ut sin bok Framtidslandet som handlade om exploateringen av den norra landsänden. Nu, när historien ser ut att upprepa sig, har boken blivit utgiven på nytt.

– Norrlands historia präglas av problemet att det finns en brist på samband mellan välfärdsutveckling i regionen och den omfattande resursutvinningen. Nu finns världens chans att göra detta bättre än man gjorde förra gången, säger Sverker Sörlin.

Olika läger bildas igen

Tillsammans med journalisten och författaren Po Tidholm åker Sverker Sörlin på turné där de tar upp frågan om hur Norrland påverkas av ”industrialiseringen 2.0”.

En lärdom Sörlin tog med sig efter sin forskning handlar om vad målet är med industrialiseringen.

– Det var en polariserad debatt där det ena lägret stod för jordbruksutveckling med många fastboende, det andra lägret fokuserade på att få ut resurserna och göra Sverige rikt, säger Sverker Sörlin.

Gynna de som bor i regionen

Sörlin menar att de som bor på orterna där etableringen sker måste gynnas för att verksamheterna ska fungera i längden.

– Investeringar är en gemensam angelägenhet. För att det ska funka bra på lång sikt borde investeringarna gynna de som lever, bor och verkar i regionen.

I klippet ovan listar professorn i miljöhistoria fem orosmoln han ser med den nya industriboomen.