Härjedalsmålet

År 1990 stämde 700 markägare i Härjedalen fem samebyar om rätten till vinterbete på markägarnas fastigheter. Domen vann laga kraft 2004 när Högsta domstolen inte gav prövningstillstånd.

Mittådalen, Handölsdalen, Tåssåsen, Ruvhten Sijte och Idre sameby förlorade, tvingades betala för rättegångarna och har nu skulder på sammanlagt 22 miljoner kronor till Samefonden. Det senaste lånet var på en miljon till Ruvhten för en resningsansökan som Högsta domstolen avslog i februari 2017.

Nordmalingsmålet

År 1998 stämde över 120 markägare i Nordmaling de tre samebyarna Ran, Ubmeje och Vapsten om rätten till renbete på markerna. När utslaget till samebyarnas fördel kom i Högsta domstolen 2011 var kostnaderna för processen uppe i över 20 miljoner kronor. Markägarna åtalades att betala omkring tio miljoner till sambyarna.

Enligt Samefonden, som lånade ut pengar till processen, var samebyarnas verkliga kostnader 13 miljoner kronor. Utöver det ska samebyarna haft egna kostnader på 2,2 miljoner kronor. Det skulle handla om total drygt drygt fem miljoner som inte täcktes av markägarnas ersättning.

Rätanmålet

År 1998 stämde också Tåssåsens sameby och ett 40-tal markägare kring Klövsjö och Rätan i södra Jämtland. Under förberedelserna för tingsrättsförhandlingarna kom domen i Nordmalingsmålet. Markägarna ansåg sig inte ha någon chans att vinna, nådde en förlikning med samebyn och betalade rättegångskostnader på 1,9 miljoner kronor till samebyn.