Norrbotten

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon svarar Övertorneås kommunalråd, Tomas Mörtberg (C), på vad som skulle ändras om pengarna stannade i kommunkassan. Foto: TT

Det skulle en norrbottnisk kommun få om fastighetsskatten inte gick till staten

Uppdaterad
Publicerad

Övertorneå kommun skulle få in drygt 1,3 miljoner kronor per år om fastighetsskatten från vindkraft gick till kommunen istället för till staten. Kommunalrådet Tomas Mörtberg (C) är inte emot vindkraft om den placeras rätt – men vill gärna ha något tillbaka.

– Annars är vi ju som ett u-land, man placerar dem här och skickar elen någon annanstans, säger han.

Sveriges kommuner stoppar en stor del av vindkraftsplanerna i dag. Nationellt stoppas 78 procent och i Norrbottens län stoppas hälften av alla vindkraftsplaner.  

Samtidigt aviserar industrin koldioxidneutrala satsningar, som till exempel H2 Green Steel i Boden och Hybrit i Gällivare. Stora satsningar som kräver enorma mängder el – och helst vindkraft enligt gruvjätten LKAB.

Öka acceptans för vindkraft

Vindkraftens branschorganisation, Svensk vindenergi, har länge drivit på om att fastighetsskatten borde tillfalla kommunerna. Det skulle vara ett sätt att öka den “sociala acceptansen” för vindkraft. 

I videon svarar Övertorneås kommunalråd Tomas Mörtberg (C) på vad som skulle ändras om pengarna stannade i kommunkassan.

Pengarna om fastighetsskatten stannade i kommunen

SVT bad Skatteverket om taxeringsvärdet för vindkraftverk tagna i drift senast 2020.

Det är många parametrar att räkna in, men mellan tummen och pekfingret så är detta skatten som vindkraften i Norrbotten genererar.

Arjeplog            364 000

Kalix                    85 000

Övertorneå     1 394 000

Pajala              3 019 000

Gällivare          2 117 000

Piteå             20 424 000

Haparanda           37 000

Kiruna                 16 000

Summa:        27 456 000

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.