Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Anna Krook-Riekkola på LTU forskar kring hur Sverige ska klara energiomställningen. – Det är en utmaning, men det sker mycket utveckling och forskning, säger hon. Foto: SVT

Fossilfri stålproduktion kommer kräva tio procent av Sveriges elkonsumtion

Publicerad

En övergång till fossilfri stålproduktion i Sverige kommer kräva tio procent av landets elkonsumtion. Det är en av de stora utmaningarna i det avgörande teknikskiftet som ska minska koldioxidutsläppten.

Just nu byggs en testanläggning i Luleå där den nya tekniken att göra stål ska prövas under projektet Hybrit. För övergång till fossilfri produktion på SSAB:s anläggningar i Luleå och Oxelösund kommer att behövas 15 Terawattimmar förnybar el, vilket motsvarar ungefär en tiondel av Sveriges totala elkonsumtion.

Produktionen väntas starta 2035

Om testerna slår väl ut byggs världens första fossilfria stålproduktionsanläggning, och produktionen väntas kunna starta 2035.

I nuläget används koks för att omvandla järnmalm till järn och stål, men den nya processen innebär att kokset ersätts med vätgas som ska framställas med fossilfria energislag. SSAB släpper ut cirka tio procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp så den tekniken skulle ha stor betydelse för om Sverige ska klara av att nå sitt klimatmål om att bli helt koldioxidneutralt.

Kräver stora mängder el

En utmaning med teknikskiftet är att den nya produktionsformen kräver stora mängder el. Enligt Mikael Nordlander på Vattenfall handlar det om cirka 15 Twh per år, vilket är mer än vad den stora vindkraftsparken i Markbygden, helt utbyggd, kan producera.

Anna Krook-Riekkola på LTU forskar kring hur Sverige ska klara energiomställningen.

– Det är en utmaning, men det sker mycket utveckling och forskning, och exempelvis sol- och vindkraften ökar och förbättras hela tiden så jag känner mig trygg i att vi ska klara det, säger hon.

Ska testa lagra vätgas

Vattenfalls Mikael Nordlander säger att det inte handlar om tillgången på el i sig.

– I dag exporterar vi el och vindkraften kommer att byggas ut och kan ersätta det vi tappar när kärnkraftverk stängs, men utmaningen är att få el när vi behöver det. Därför finns lagring av vätgas som en del av projektet.

Projektet vill testa att lagra vätgas inne i Svartöberget. Varken det eller var det slutgiltiga lagerutrymmet i så fall ska stå, är beslutat.

Hybrit

Visa

Hybrit står för Hydrogen breakthrough ironmaking technology. Tekniken går ut på att använda vätgas i stället för kol och koks i masugnarna vid ståltillverkning. Metoden kallas direktreduktion och utsläppen ska i stället för koldioxid vara vatten.

Hur utsläppsfri processen som helhet blir beror dock på hur vätgasen framställs. I dag sker vätgasproduktion ofta med fossil energi.

Bakom projektet står statliga energibolaget Vattenfall, statliga gruvbolaget LKAB och ståljätten SSAB. Hybit startade 2016 och har som mål att ha industriell produktion av fossilfritt stål igång senast 2035.

Den pilotanläggning som är under uppförande i Luleå beräknas stå färdig nästa år och bekostas delvis av statliga medel. En fullskalig produktionsanläggning planeras.

Källa: Hybrit – sammanställd av TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fossilfri ståltillverkning SSAB Luleå

Mer i ämnet