Nya uppgifter: Tornedalingar utsattes för fler experiment

Uppdaterad
Publicerad

Svenska tornedalingars riksförbund, STR-T, kräver att regeringen upprättar en sannings-och försoningskommission. Kravet ställdes på måndagen till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Filosofie doktor Curt Persson har som processledare genomfört en förstudie om statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talen.

Förstudien har beställts av tornedalingarnas riksförbund och på måndagen lämnades den över till kultur-och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Övergreppen på minoriteter

”Linjalen var värst”

Det är ett 60-sidigt material om rasbiologiska experiment med skallmätningar av minst 154 personer, men sannolikt fler.

Men det handlar också om arbetsstugor och barnhem där försvenskningen drevs på ett hänsynslöst sätt ända fram till 1950-talet, enligt faktauppgifter och de intervjuer som gjorts.

– Den där pekpinnen, den var nära till hands och den gick ofta av. Men det värsta redskapet var när man slog med linjalen, med den smala sidan, berättar en person i en intervju.

Undersökte 16 orter

Förstudien visar också att tornedalingar utsatts för fler rasbiologiska undersökningar än vad som varit allmänt känt tidigare.

Bland annat har undersökningar gjorts 16 orter i tornedalen och östra Norrbotten.

– Skallmätningarna skulle i grunden kartlägga var de lägre raserna i landets fanns och hur nationen sedan skulle förhindra att dessa lägre raser beblandade sig med högre stående raser och på så sätt degenererade nationen, skriver processledare Curt Persson i förstudien.

Skallmätningar 1951

Svenska tornedalingars riksförbund kräver nu en sannings-och försoningskommission.

STR-T ser det som en form av upprättelse för såväl enskilda individer som grupper, som levt i ett trauma i århundraden.

– Ett av de mest uppseendeväckande som framkommit i förstudien är det faktum att skallmätningar förekommit på skolbarn så sent som 1951, alltså sex år efter Hitlertysklands fall, säger STR-T:s ordförande Bengt Niska.

Och ungdomsorganisationen Met Nuorets styrelseledamot Hanna Aili förstår nu varför så få unga kan tala meänkieli.

– Varför var det inte självklart för våra föräldrar att lära oss sitt språk, vårt språk, meänkieli? En ung generation tornedalingar och andra med en relation till meänkieli kräver att få börja lära känna sitt kulturarv.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Övergreppen på minoriteter

Mer i ämnet