I takt med att ängsmarker försvunnit i landskapet börjar nu kommuner återskapa dem och anlägga nya. Och de gör det med hjälp av pengar från Naturvårdverket. I Askersund ska två områden bli ängar, en stor gammal äng i Åsbro och en sommarstugetomt i centrala Askersund.

– Insekterna minskar ju och finns det inga ängar så minskar de ännu mer. Vi vill hjälpa till att öka antalet insekter så att vi får bättre pollinering på träd och buskar. Men vi gör det också för att spara på arbete och för att inte behöva använda maskiner så ofta, eftersom de avger avgaser och är en kostnad, säger Carina Sunnanlid, parkarbetare i Askersunds kommun.

Delad kostnad

Ungefär hälften av kostnaden för projektet står Askersunds kommun för. Den andra delen är ett statligt bidrag som delas ut av Länsstyrelsen. Det så kallade LONA-bidraget har funnits i många år och är till för att hjälpa kommuner och ideella föreningar att göra långsiktiga naturvårdssatsningar.

– Nytt för i år att man kan söka bidrag för våtmarker och då får man en ännu större del av projektet finansierat med statliga medel, säger Ulf Sandström, miljömålssamordnare på Länsstyrelsen i Örebro.

Ändra på strukturer

Det ser nämligen illa ut för den biologiska mångfalden i Sverige. Naturvårdsverkets prognos är att vi inte kommer nå det uppsatta miljömålet om ett rikt djur- och växtliv till 2020. 

– Det är många hotade arter i skogs- och jordbrukslandskapet. Vi är vana att bygga där vi vill och det är svårt att ändra på strukturer. Men vi stöttar kommunerna, för det är viktigt att de får in de här frågorna i sina översiktsplaner, säger Ulf Sandström.

Här kan du läsa om miljömålet Ett rikt-djur och växtliv.