Brandkåren evakuerar ett bostadsomårde i Hallsberg med gummibåtar dem 9 september 2015. Foto: TT

Ett år efter översvämningarna i Hallsberg

Publicerad

Över två miljoner kubikmeter vatten, nästan en hel årsnederbörd, föll under de där dagarna i september för ett år sedan. Och regnet slog hårt mot många människor i främst Hallsberg men även Kumla.

Omkring 400 fastigheter drabbades och fortfarande har ett tjugotal husägare inte kunnat återvända hem på grund av skadorna vattnet orsakade deras hus.

Varför drabbades Hallsberg så hårt av regnet?

Vi har en terräng som gör att vid väldigt höga flöden så får vi flöden som ska passera Hallsberg och där vi har begränsningar i utflödet som gör att det kan bli översvämning, säger Marianne Christiansen, samhällsbyggnadschef i Hallsbergs kommun.

Forfarande ingen handlingsplan

Hon har haft ett turbulent år. Markavvattning, översvämning och krisledning har legat högst upp på hennes dagordning men ännu har kommunen inte gjort någon handlingsplan för hur de ska stå bättre rustade vid nästa skyfall.

Grunden för den framtida handlingsplanen är nämligen den skyfallsanalys som ett konsultföretag håller på och ta fram på uppdrag av länsstyrelsen. Det handlar om beräkningar på vad som händer vid skyfall och när vatten forsar ner i ett område och hur marken tar emot vattnet.

Skyfallskarteringen ska vara klar i oktober och efter det kommer en fördjupad utredning att göras.

Vad tänker du om de personer som drabbades hårt förra året och som vill veta att det här kommer inte hända mig igen – vad säger du till dem?

— Vi är lika frustrerade som de är att det tar så lång tid att få fram ett resultat och en handlingsplan till förbättringar, sen kan vi inte jämföra deras situation med vår situation, vi försöker påverka de kanaler vi kan – länsstyrelsen och Jordbruksverket för att få till förbättringar, säger Marianne Christiansen.

Leda vattnet till åkermark

I väntan på skyfallsanalysen har kommunen gjort små förbättringar som till exempel översyn av diken, men den långsiktga handlingsplanen dröjer alltså.  När vi pratar om vad det skulle kunna handla om för åtgärder nämner Christansen bland annat att titta efter lämpliga ytor att svämma över med flit vid ett skyfall.

— Till exempel om det finns åkermark som man kan svämma över en period och sedan när det varit brister kanske ge en skördeersättning, säger Marianne Christainsen.

Om ni skulle låta åkermark svämmas över hur stor del av problemet skulle kunna åtgärdas av det?

— Det är för tidigt att säga,  i det här fallet med de flödena vi hade i september 2015, det var ju 2 000 000 m3 vatten som passerade de här dygnen som vi översvämmades och då måste vi göra en analys – var finns de här ytorna och hur skulle man kunna leda vattnet dit, säger Marianne Christansen.

Möjliga åtgärder påverkar andra

På södra sidan av Hallsbergs tätort rinner Rörsättersbäcken och Storån som går vidare norrut till Ralaån och vidare genom Kumla, Almbro, Kvismare kanal till Hjälmaren. En bergsklack norr om Hallsberg vid Ralaån påverkar avrinningen från Hallsberg negativt men att spränga bort berget skulle innebära problem på andra ställen.

— Skulle vi haft möjligheter att ta bort bergsklacken och bredda utloppet så hade vi översvämmat Kumla istället, säger Marianne Christiansen.

När kan det bli verkstad oavsett vilken metod ni kommer använda?

— Dialogen med länsstyrelsen har vi kontinuerligt och om man i utredningen kommer fram till att vissa åtgärder kan vi göra redan nu så kommer vi göra det men de långsiktiga lösningarna med markavvattning kommer dröja ett tag innan vi kan göra verkstad av.

Varför då?

— Det är en komplicerad process som tittar på hela avrinningarna, i det här fallet är det Ralakärrens markavvattningsföretag och det är en förättning som tar ganska lång tid att genomföra, säger Marianne Christiansen.

Tillståndsprövning

Hur markavvattningen ska se ut i ett område regleras i ett tillstånd och ska ett markavvattningsföretag göra stora förändringar är det mark- och miljödomstolen som beslutar om det är okej eller inte.

Senaste gången en översyn av markavttningen gjordes var 1996. Översynen ledde i sin tur till åtgärder kring Ekoparken och Storån som skulle hjälpa flödet. Men bevisligen var det åtgärder som inte räckte till.

— Det är kanske en ny sådan översyn som behöver göras, säger Marianne Christansen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Regnkaoset i september 2015

Mer i ämnet