Magnus Boström forskar på de sociala mekanismerna bakom vår ohållbara konsumtion och varför det kan vara svårt att bryta sig loss. Han har också gjort intervjustudier med personer som frivilligt minskat sin konsumtion och hur de upplever sin omställning. 

– Livsstilsförändringar tar tid och behöver kanske vara en stegvis process. Man kan ha varit miljömedveten i decennier, men har radikaliserats på senare år eftersom det inte blivit bättre med klimatet och andra stora miljöfrågor, säger han. 

Hur svårt är det för den enskilde att göra förändringar i det samhälle vi har?

– Det är en utmaning. Ofta behöver man ha ett socialt sammanhang runt sig – familj, vänner och nätverk – för att kunna bryta mot normer. Man behöver också samhällets stöd.

Tidigare studier Magnus gjort visar att de som gör frivilliga livsstilsförändringar för klimatets skull mår bra av det. De hittar nya intressen och får nya insikter. Nu vill Boström alltså se om pandemin gett oss nya insikter som är positiva för klimatet. Studien ska vara klar nästa år, men en delstudie finns publicerad på Frontiers in Sociology. 

Ökat engagemang

Nyligen kom FN:s klimatrapport, som än en gång larmar om att det är bråttom att hejda våra ustläpp. Miljö och klimat är nu också en av de fem viktigaste frågorna för väljarna, enligt en färsk Novusundersökning.

– Det mest hoppfulla just nu är att engagemanget för klimatet växer, att människor påverkar varandra och att politiker agerar på den ökade legitimiteten, säger Magnus Boström.

Starta klippet för att höra mer om Magnus Boströms forskning