Forskning om sovande björnar ger kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

Publicerad

Hur kommer det sig att björnar som går i vintervila inte drabbas av hjärtsvikt, blodpropp eller benskörhet, trots att de inte rör på sig? Det är syftet med den björnforskning som Örebroläkaren Ole Fröbert leder.

Ole Fröbert arbetar till vardags som överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han är den som initierat den medicinska forskningen på björnar, som nu pågått i tio år. Det de kunnat se är bland annat att björnens hjärta slår väldigt långsamt när den ligger still, ner till tio slag i minuten.

Ole Fröbert, professor och överläkare vid Hjärt- och lungkliniken på Universitetssjukhuset i Örebro

– Cirkulationen är otroligt långsam. Om det händer människor är det en risk för att man utvecklar blodpropp, björnen gör inte det. Istället har vi sett att den ändrar blodets levringsförmåga spontant. Och det är intressant utifrån ett hjärtperspektiv, säger han.

Biokemin i björnen ändras

De har även upptäckt att det finns stora skillnader i björnens biokemi under sommaren jämfört med vintern. Ett exempel som sticker ut är ett ämne vars nivåer blir 45 gånger högra på vintern.

– Vi tror att det kan vara en nyckel till hur den bevarar sina organ. Hos människan är det ämnet en transportmolekyl som transporterar könshormoner, men man vet ganska lite om det eller om det har självständiga effekter. Det är det vi försöker ta reda på.

Resultaten kan hjälpa människan

Förhoppningen är att resultaten av forskningen ska kunna användas för att hjälpa människor som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Människan och björnen har nämligen vissa likheter när det kommer till livsstil. Vi rör på sig för lite och äter för mycket.

– Det är svårt att säga när vi kan använda den här forskningen. Man brukar alltid säga fem till tio år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer