I ett tält hos Fortum waste solutions utanför Kumla lagras jord i väntan på att den ska saneras – eller läggas i en deponi. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Här fylls tältet med giftig jord

Uppdaterad
Publicerad

Hundratusentals ton giftig jord behöver saneras när gamla industriområden förvandlas till bostadsområden.

Men en stor del av jorden går inte att rengöra helt med dagens metoder.

Istället får den slutförvaras för all framtid i övertäckta deponier.

I ett stort tält i Norrtorp utanför Kumla ligger högar med jord som bland annat innehåller tungmetaller. Tältduken ska hindra vind och vatten från att sprida lagret med smutsig jord som snart ska saneras – eller slutförvaras.

För när gammal industrimark nu börjar användas till andra saker, som att bygga bostäder på, måste giftig jord tas om hand. Till Fortum waste solutions anläggning i Norrby, kom förra året 156.000 ton förorenad jord.

Giftig mark saneras

– Vi märker att förfrågningarna ökar på att ta emot material och vi märker att det ofta är korta tidsperspektiv. En byggprocess har ett ganska pressat schema och det är bråttom, säger Andreas Åkerling, chef för miljökonstruktioner på anläggningen.

25.000 förorenade platser – men kan vara många fler

Behovet av att sanera mark är stort i Sverige. Enligt Naturvårdsverket finns det 25.000 platser där det är känt att marken är mer eller mindre förorenad, men det kan vara betydligt fler. Man vet att miljöfarlig verksamhet har funnits på minst 85.000 platser.

En del av jordmassorna går att rena och återanvända. Till exempel är större stenar ofta lätta att rengöra och kan bli del av nya byggprojekt.

Men själva jorden är ett problem. Ofta blir det för dyrt eller för svårt att få de små jordpartiklarna tillräckligt rena för att de ska kunna användas igen. Istället hamnar jorden i särskilda deponier för farligt avfall.

– Det är ett slutgiltigt förvar som man lägger den i. Du kan aldrig nyttja den igen där, säger Marie Carlberg, miljöteknisk rådgivare på Fortum waste solutions.

Här sorteras giftig jord. Stenarna går bra att rengöra, men den mörka jordhögen kommer att behöva slutförvaras. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Stort intresse för nya metoder

Det finns nu en förhoppning om att de stora deponierna inte ska växa i samma takt framöver. En del metoder för biologisk nedbrytning används redan och nya metoder håller på att utvecklas. För det finns en tydlig efterfrågan på metoder som gör att mer av jorden kan komma till nytta igen.

– Det är ett stort intresse. Man tampas hela tiden mot den ekonomiska faktorn. Men jag upplever att det finns ett större intresse och ett större engagemang i att minska volymerna som hamnar på deponi, säger Andreas Åkerling.

På anläggningen i Norrtorp tas förorenad jord och annat farligt avfall emot. Från toppen av deponin har man utsikt över ett annat avfallsberg – Kvarntorpshögen (till vänster i bild) som består av resterna från när staten skulle utvinna olja och uran ur skiffer i området. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Giftig mark saneras

Mer i ämnet