Hans och Ulf hänger på Lyckliga gatan i Björnhammaren och funderar på ungas förutsättningar att bosätta sig på avfolkningsorter. Foto: Johannes Weckström /SVT

Spontandebatt om Björnhammarens framtid

Uppdaterad
Publicerad

Busslinjen är indragen sedan länge, sista spiken tillverkades 2014. Men de senaste åren har något hänt i Björnhammaren. Nybyggaranda råder när medelålders och pensionärer köpt flera av husen. Men hur ska samhället överleva på sikt? Hör före detta mäklaren Ulf och hembygdsföreningens ordförande Hans när de spontandebatterar på Lyckliga gatan.

Hans Bengtsson bor inte själv i Björnhammaren, men har varit anställd på den nedlagda spikfabriken i 50 år. Bor gör han i Boo, en halvmil bort. Där har han noterat att hus i bygden säljs till höga priser. Och han bekymras över hur generationsväxlingen skall gå till, när pensionärer och medelålders personer köper hus, renoverar dem och med stor sannolikhet inte säljer dem billigare vad det lider.

– Hur ska unga personer ha råd? De får ju inga lån, säger han.

Inte oroad

Örebroaren Ulf, som är pensionerad mäklare har tampats med vildsvin vid sitt sommarhus i Pålsboda. Det sålde han för några år sedan när huset i Björnhammaren dök upp som en möjlighet. Han är inte oroad.

– Jag är född optimist. Samhällen går ju upp och ner och detta är för bra för att inte fortsätta vara ett bra samhälle, säger han.

Hör deras spontandebatt på Lyckliga gatan.

Vilka platser tror du riskerar att bli övergivna i framtiden? Och varför?

Det var ju närheten som var viktigt - inte pendlandet! • I Norrtälje kommun har skolor lagts ned och barn kan då få åka långt för att komma till skola. När kommunen räknar säger de att det inte är lönsamt. Men man kan inte alltid räkna att allt i en kommun ska gå med vinst. En vinst kan vara att det flyttar in folk till orten/byn för att det finns just en skola. Annars blir det tvärtom - att folk flyttar. Det är liksom ingen idé att bo på landet och behöva pendla med barnen långväga.

MJ • Små flygplatser kan nog komma att bli öde, i takt med att samhället blir så illa tvunget att anpassa sig till verkligheten och sluta förstöra klimatet.

Fråga • Havsnivåhöjning och strävan att bo och arbeta strandnära hur går det ihop?

Christer Ström • Lavergruvan

BL • Orter, oberoende av storlek, där infrastruktur som vägar och vägunderhåll, vatten , avlopp, elnät, skolskjutsar mm. medför alltför stora kostnader för det enskilda hushållet

Den övergivna hissen? • På sjukhus har det varit strikta restriktioner i avseende på hur många som får åka i hissarna samtidigt. Och man ska alltid bära munskydd. Det är ett utrymme som ventileras mycket dåligt och där virus kan stanna kvar en längre tid. Därför har många gått i trappor där så varit möjligt. Vid en tuffare pandemi och om viruset blir än mer smittsamt så kan nog hissar bli en övergiven plats.

Höga hus med hiss och ny pandemi? • Höga hus där man behöver åka hiss för att komma till sin lägenhet kommer nog att överges om vi får en ny och tuffare pandemi.

Tommy Johansson • Fellingsbro samhälle. En gång en blomstrande bygd och sedan industrinedläggning och avflyttning.

Albert • Padelhallar. En trend som kommer att gå över när nästa fluga dyker upp för flocken att haka på.

Att bo tillsammans - där många generationer ryms och trivs • Människan kan inte bara gå som i en labyrint till sin bostad. Behöver också luftvolym för att inte hamna med näsan mitt i nästa fasad. Behöver också kunna se himlen framåt och inte behöva titta uppåt för att se den. Därför är det viktigt med mellanrummen. Det måste också finnas rum för att barnen ska kunna leka, spela boll, hänsyn till äldre personer som vill komma ut till grönska i närheten av boendet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sveriges övergivna platser

Mer i ämnet