Matilda Marshall är biträdande lektor i Grythyttan. Hon studerar hur matförvaringen förändrats från 1920-talet, när man började få elektriska kylskåp i hemmen, till idag.

Den största skillnaden över tid är främst att varje hem nu har kyl och frys. Förr fick man förlita sig på andra sätt att förvara mat, till exempel ett ventilerat skafferi eller att abonnera på is.

– Den smälte ju ganska snabbt så därför fick man ju fylla på, kanske en gång i veckan, säger hon.

Teknik och ekonomi spelar roll

Under 50-talet utvecklades tekniken och de ekonomiska förutsättningarna förbättrades, och kylskåp i hemmen blev allt vanligare. I dag är vi i princip beroende av kyl och frys, och vanan och tekniken att förvara mat på andra sätt har försvunnit, menar Matilda Marshall.

– Vi har också blivit så vana vid att ha tillgång till färsk mjölk, att vi kanske kopplat bort sinnena lite. Hur luktar egentligen mjölken när den blivit för sur? I dag styr bäst-före-datumen.

Hyrde frysfack

I samband med den utvecklingen skedde även ett skifte i var vi förvarar maten.

– På 50-talet fanns det andelsfrysar eller frysanläggningar där man kunde hyra ett fack. Då fick man gå till andra sidan byn eller till mejeriet, för att hämta sin frysta skinka.

Samtidigt tror hon att vi kan lära av de förvaringssystem som gått ur tiden.

– Det kan finnas tekniker och metoder som är användbara för utformandet av ett hållbart kök i framtiden. Det finns i dag önskemål om ventilerade skafferier och jordkällare som inte är beroende av el. Kanske kan man utveckla dessa på sätt som är hållbara utifrån dagens förutsättningar.