Ljusnarsberg: ”En del blir utnyttjade av sina hyresvärdar”

Uppdaterad
Publicerad

Biståndsstopp till personer som bor på otillåtna andrahandskontrakt saknar rättslig grund, det säger flera jurister till SVT. I Ljusnarsberg nekar man ingen bistånd på grund av sådana kontrakt. Däremot granskas kontrakten noga, enligt IFO-chefen Camilla Hofström.

– Vi har snarare bekymmer med att en del blir lurade, säger hon.

I Ljusnarsberg har kommunen aldrig nekat någon bistånd för att ett hyreskontrakt är otillåtet, enligt Camilla Hofström. Däremot har man nekat bistånd i de fall man haft tvivel kring hyreskontraktet och misstänkt försök till bidragsbrott.

Kommunen har även sett att det finns människor som blir utnyttjade av sina hyresvärdar. När man kontrollerat elförbrukningen i vissa fall har det bland annat visat sig att hyresgästen inte bara betalar för sin egen el, utan även grannens – utan att veta om det.

– Sådant gör att vi är vaksamma överlag på de här kontrakten och vad individen egentligen betalar för, säger Camilla Hofström.

Social dumping och vägglöss

Ljusnarsberg har även problem med att andra kommuner förmår utsatta personer att skaffa bostad och flytta till Ljusnarsberg, så kallad social dumpning.

I de fallen har socialtjänsten sett att personer hamnat i bostäder med låg standard. Då hjälper man dem att hitta en annan bostad, antingen inom allmännyttan eller i den kommunen som personen kom ifrån.

– Vi hade en ensamstående mamma med flera barn från en storstad som hamnade i en lägenhet som var totalt undermålig, det var vägglöss och så hemskt. Hon var alldeles förtvivlad. Hon hade ju aldrig tittat på lägenheten innan hon tecknade kontraktet, säger Camilla Hofström.

Detta är ekonomiskt bistånd

• Ekonomiskt bistånd är ett stöd som du kan söka från din kommun om du har problem att försörja dig själv och din familj.

• Var och en är i första hand skyldig att själv försörja sig och sin familj. Om du kan arbeta måste du enligt socialtjänstlagen stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till försörjningsstöd. Om du är sjuk och därför inte kan arbeta behöver du kunna styrka det. Det kan även bli aktuellt om du har andra problem som hindrar dig från att arbeta eller delta i aktiviteter.

• Ett exempel på ekonomiskt bistånd kan vara till boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten.

Källa: Socialstyrelsen

Så säger juridiken

• Enligt Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till försörjningsstöd (4 kap 1 § SoL). I Socialstyrelsens Allmänna Råd (SOSFS 2013:1) står det: ”Om lägenheten hyrs i andra hand, bör nämnden godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahandshyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig.”

Trots det nekar över hundra kommuner bistånd till otillåtna andrahandskontrakt. En majoritet hänvisar till att det sedan 2019 är olagligt att hyra ut en bostad svart och samtidigt ta ut för mycket i hyra.

• I Uppsala kommun har ett tiotal avslag överklagats till högre instans, där förvaltningsrätten (FR) i majoriteten av fallen konstaterar att det inte finns något krav i SoL att den enskilde ska lämna in intyg från fastighetsägaren för att nämnden ska kunna utreda behovet av bistånd.

Några fall har dock gått vidare till kammarrätten (KR), som gjort olika bedömningar. I vissa fall konstaterar KR att det inte är tillåtet att hyra ut en bostad i andra hand utan fastighetsägarens godkännande, och ger kommunen rätt. Kammarrätten i Göteborg har å andra sidan bedömt att det saknas stöd för att låta ett otillåtet andrahandskontrakt påverka rätten till försörjningsstöd och hänvisar till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2009 ref. 4.)

• Denna referens nämns återkommande i avgöranden hos både FR och KR. Det är det enda avgörandet i Högsta förvaltningsdomstolen, och därmed det enda prejudicerande målet, som berört frågan. Då handlade det om en person som bodde i en kolonistuga och nekades bistånd. HFD ansåg då att den enskilde har rätt att bestämma var hen vill bo utan att det ska inverka på rätten till bistånd. Detta går att läsa i domen: ”Permanentboende i kolonistugor är i allmänhet inte tillåtet [...] Även om boende i kolonistuga således inte kan ses som någon långsiktig lösning på ett bostadsproblem saknas dock stöd för att låta detta inverka på bedömningen av rätten till försörjningsstöd för boendekostnader”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.