Nu får krematoriet energin från solen

Publicerad

Nu drivs krematoriet i Örebro av solen. Svenska kyrkan har gjort en miljonsatsning på att sätta upp solpaneler – för att spara både på pengar och miljön.

Ännu en urna ska fyllas med aska på krematoriet på Norra kyrkogården i Örebro.

Det är en arbetsplats som förbrukar mycket energi, året runt. Allt från rökgasfläktar till ett stort kylrum ska försörjas med el.

Sedan i våras kommer elen till kyrkogårdsbyggnaderna till stor del från solen. Både för att spara pengar på sikt och för att minska påverkan på miljön.

Få kan se solpanelerna

– Den här kyrkogårdsverksamheten är ju ganska belastande. Vi har ju mycket maskiner och sådana saker, så vi tyckte att det här kunde väga upp lite, säger kyrkogårdschefen Torleif Örn.

Totalt har 255 solpaneler satts upp. Större delen av dem finns nu på taken på byggnader som ligger undanskymt i utkanten av kyrkogården.

Svenska kyrkan räknar med att anläggningen, som har kostat en bra bit över en miljon kronor, ska vara lönsam om 12-13 år.

Kyrkogårdschefen Torleif Örn framför en av de byggnader som nu har fått taket täckt av solpaneler. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Soliga sommaren – en succé

Den är ett pilotprojekt, för att testa hur bra det fungerar med solel för just kyrkans behov. Tack vare den soliga sommaren ligger man hittills över de kalkyler som gjorts i förväg.

– Det var ju rätt sommar att installera det här. Det kan ju inte bli så mycket bättre, säger Torleif Örn.

Men även om solpanelerna levererar mycket el, så finns en utmaning till för Svenska kyrkan. Det gäller att hitta hus där panelerna inte förstör byggnadens kulturhistoriska värde.

Många av de byggnader som Svenska kyrkan äger har tak som är perfekta för solceller – men det skulle bryta mot lagen att sätta upp dem.

– För kyrkornas del kan det vara problematiskt, säger Torleif Örn.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer