Förlusten av dricksvatten uppgår till över 10 000 liter per kilometer och dygn, enligt Örebro kommuns siffror från 2020. Det motsvarar 10,7 kubikmeter, jämfört med ett så kallat Sverigemedel på 5,4.
– Det är inte bra förstås, det är inte bra resurshushållning. Allt som läcker ut och inte kommer ut till våra invånare måste produceras extra i vattenverket, säger Sara Stake, VA-ingenjör på Örebro kommun.
Men vattenförlusten beror inte enbart på vattenläckor. Även andra faktorer spelar in, och utöver en nulägesbild har hon också varit med och tagit fram en analys av förnyelsebehovet.
Fördubbling av takten
– Vi behöver förnya 13 kilometer varje år under 2020-talet. Det är ungefär en fördubbling av takten.
Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten behöver VA-taxorna höjas med fyra procent nationellt per år de kommande 20 åren, på grund av förnyelse av gamla anläggningar, ökade krav på avloppsrening och klimatförändringar.
I januari höjs VA-taxan i Örebro kommun med 13 procent, och taxan behöver fortsätta höjas de närmaste åren, enligt Jenny Johrin, verksamhetschef för vatten- och avlopp.
– Eftersom vi ungefär fördubblat förnyelsetakten har vi successivt höjt vår investeringsbudget. Nu är vår största utmaning att ha kraft att genomföra det här.
Så mycket uppskattar länets kommuner att de behöver investera i VA-näten de närmaste fem åren
Lindesberg: 250 miljoner kronor.
Nora: 54 miljoner kronor.
Ljusnarsberg: 78 miljoner kronor.
Askersund: Cirka 75 miljoner.
Kumla: Fem miljoner kronor per år (har svarat för kommande 3-årsperiod).
Lekeberg: Cirka 58 miljoner kronor, varav cirka 30 miljoner är investeringar i om- och tillbyggnad av reningsverk.
Laxå: Svårt att svara på. Vi arbetar med att få fram en större plan. Vi har bland annat infodrat cirka 3 500 meter spill- och dagvattenledningar, bytt cirka 300 meter dricksvattenledningar, byggt ett nytt biosteg på reningsverket i Laxå, ett nytt litet reningsverk i Sannerud och renoverar just nu Hasselfors reningsverk.
Övriga kommuner har inte svarat.
