Foto: SVT

”Ska inte kunna hända”

Uppdaterad
Publicerad

Det råder intagningsstopp på Universitetssjukhuset i Örebros avdelning för tidigt födda barn. Nyfödda, föräldrar och personal har smittats av den multiresistenta bakterien MRSA.

Emily Tallén födde en son den 2 januari och efter att legat inne på neonatalavdelningen 35 på USÖ i runt tolv timmar smittades han med MRSA. För familjen har det hela skapat mycket oro, de är inte nöjda med informationen de har fått.

”Dålig information”

– Alla säger olika, på vårdcentralen säger man att vi ska komma dit senare för att vi inte kan sitta i väntrummet men samtidigt får vi gå hem och träffa släktingar, det är dålig information över huvudtaget, säger Emily Tallén.

– Det ska inte kunna hända på ett sjukhus och absolut inte på den typen av avdelning.

Just nu finns tre konstaterade fall där nyfödda barn är smittade av MRSA på avdelningen på USÖ. Men även föräldrar och personal har smittats av stafylokockbakterien som är resistent mot viss typ av antibiotika. På sjukhuset jobbar man nu med att stoppa smittspridningen.

– För det första försöker vi hitta smittlkällan och det har vi inte gjort. Vi måste hitta mönstret och det är komplicerat detektivarbete att komma fram till det. Men under tiden gäller det att isolera alla som är bärare av smittan och begränsa smittspridningen, säger Torbjörn Norén, hygienläkare på USÖ, som förstår att det skapar oro hos föräldrar.

Känslig patientgrupp

– Har man en så pass känslig patientgrupp som de nyfödda finns det alltid en oro man har att man ska drabbas av en allvarlig infektion, säger Norén.

Om smittan utvecklas till en infektion hos nyfödda drabbas de oftast av blodförgiftning enligt Norén. Men att få kontroll på spridningen av bakterien kan ta flera veckor.

– Det kan ta ett antal veckor för att personalen provtas i omgångar och alla är inte inne och jobbar samtidigt så vi kommer fortlöpande att få resultat under den här veckan och få en klarare bild av läget.

Fakta MRSA:

MRSA är en bakterie av typen gula stafylokocker. Bakterien är ovanlig, men om man bär på den brukar den finnas på huden, oftast i näsan.

MRSA är motståndskraftig, resistent, mot många olika sorters antibiotika. För det mesta orsakar bakterien inte några besvär, men om man får en infektion som kräver behandling finns färre sorters antibiotika att välja mellan än för vanliga stafylokocker.

Om man får besvär av MRSA kan man få infekterade sår, till exempel hårsäcksinflammationer. Ett infekterat sår kan göra ont och det kan bli rött eller svullet runt omkring såret. Man kan också få feber.

Om man haft MRSA tidigare bör man berätta det när man har kontakt med vården. Det finns risk att bakterierna kommer tillbaka, till exempel om man har ett sår eller om man använder antibiotika. Inom sjukvården sprids MRSA lätt.

Man får förhållningsregler av sin läkare om man har smittats med MRSA. Den behandlande läkaren måste anmäla enligt smittskyddslagen och följa upp alla som har en infektion som orsakats av MRSA.

Bakterien är vanligare i andra länder, men har ökat i Sverige de senaste åren.

Behandling

För att behandla och minska risken för smittspridning av infekterade sår och hudinfektioner, ska man tvätta huden med flytande tvål och vatten. De flesta infektioner läker av sig själva, men ibland kan man behöva behandlas med de typer av antibiotika som stafylokocken inte har motståndskraft mot.

Källa: Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.