Ungefär fem procent av eleverna i Sverige uppskattas ha särskild begåvning, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det innebär bland annat att de lär sig betydligt snabbare än majoriteten av eleverna.

– Det betyder att du sitter i skolan utan att ha någon sysselsättning alls, varenda dag under hela din skoltid, säger Hampus Ejeblad från Linköping som nu har fått flytta upp två årskurser för att bli mer stimulerad i skolan.

”Lättare att lära sig svårare saker”

Hans mamma Elisabeth Ejeblad berättar att Hampus mådde väldigt dåligt av det här innan de bytte skola. Och hon välkomnar därför matteprojektet som vänder sig till särskilt begåvade barn.

– För Hampus är det lättare att lära sig svåra saker än enkla. De här barnen behöver lära sig matte på ett annat sätt, säger Elisabeth Ejeblad.

Mentorer jobbar ideellt

Projektet, som finansieras av Allmänna arvsfonden, vänder sig till särskilt begåvade barn som bor utanför storstäderna. Träffarna sker på distans, i grupp, via videosamtal. Mentorerna jobbar helt ideellt och projektet drivs av den ideella föreningen Intize som har funnits på Chalmers sedan 2005.

– Jag har varit mentor i några år nu och min erfarenhet är att man måste försöka anpassa lärandet utifrån eleverna. Om det är en person som har lätt för matte så måste man höja tempot så att det inte blir för tråkigt. Det tror jag kan vara svårare för en lärare i en stor klass, säger Edris Nouri som studerar på Chalmers och även arbetar ideellt som mentor.

Alla välkomna att söka

Hampus ingår i en referensgrupp som har fått prova ut formerna för mattementorskapet. Nu ska drygt 20 mentorer utbildas och Intize söker efter elever som vill delta.

– Vi välkomnar alla barn i glesbygd som vill utvecklas i matematik att ansöka om att få en mentor. Det kommer att handla mer om problemlösning än om den matematik som man oftast är van vid från skolan, säger Linda Ekberg på föreningen Intize på Chalmers.