Det är Skolinspektionen som undersökt hur skolor lämnar över och tar emot information om elever som ska börja på högstadiet. Granskningen omfattar 17 skolor, bland annat Karin Boye-skolan i Motala, och är alltså inte heltäckande. Men den ger en tydlig fingervisning om vilka brister som finns.

Fokuserar på elever med stödbehov

Ett problem är att överlämningar oftast fokuserar på elever med stödbehov. Elever som har särskilt lätt för sig eller befinner sig i mittfåran uppmärksammas mindre eller inte alls, trots att alla elever har rätt att utvecklas utifrån sin nivå och förmåga.

Men det är inte heller säkert att elever som behöver stöd får det på den nya skolan.

– Flera utredningar har visat att stöd sätts in sent därför att överlämningen inte har funkat. Det kan handla om månader innan det sker, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Vill ge ny chans

Det förekommer också att den gamla skolan skickar med osaklig information, där elever beskrivs som ”intrigmakerska”, ”lat” eller ”normalbegåvad”.

– Vi kan inte säga att det är en vanlig företeelse, men det är viktigt att visa att det kan bli så här om man inte strukturerar informationen, säger Helén Ängmo.

Samtidigt händer det att elevernas nya lärare tackar nej till information, och inte ens tittar på betygen eftersom de inte ses som tillförlitliga.

Får ägna mycket tid åt repetition

Skolinspektionen pekar också på att endast två av de 17 granskade skolorna samverkade med berörda mellanstadieskolor för att få en röd tråd i undervisningen.

Vanligt är i stället att eleverna får ägna mycket tid åt att repetera i början av årskurs sju. Lärarna lägger sig för säkerhets skull på en nivå där alla kan hänga med. Påfallande ofta är det matematiken som eleverna nämner i det sammanhanget.