Ing-Marie och Bertil Larsson har hjälpts åt med boken om Rabbisungen Pelle. Foto: SVT

De skrev en barnbok – på Gutamål

Uppdaterad 21 december 2023

Publicerad 4 februari 2020

Bertil Larsson i När på Gotland är pensionerad mjölkbonde. Tiden som pensionär har han bland annat utnyttjat till att skriva en barnbok. Det som gör boken lite speciell är att den är skriven på gutamål.

– Jag är intresserad av att föra språket vidare så som vi pratar här ute på När. Jag skriver i boken precis så som jag pratar, säger Bertil Larsson.

På svenska, i samma bok

Hans fru Ing-Marie Larsson har också översatt boken till svenska. Ena halvan av boken är på Gutamål och när man vänder på den så kan man läsa den på svenska.

Gotland

– Gutamålet är ju svårt att förstå. Nu när vi fick ut den här boken så var det en grabb som köpte den. Och han har en sambo som är lite mer svensk. Hon blev helt överlycklig för att hon också kunde läsa boken, säger Ing-Marie.

Se mer i klippet ovan.

Testa dig själv om du kan några vanliga ord på gutamål.

Fakta om gutamål

Forngutniskan brukar betraktas som ett självständigt nordiskt språk medan gotländskan är en dialekt av svenska som har behållit en viss språkmelodi och enstaka ord från gutniskan.

Forngutniskan talades på Gotland från 900-talet fram till och med 1500-talet. Språket låg ganska långt från de övriga nordiska språken i omgivningen, danska, svenska och norska, som hade ändrats i riktning mot att bli någon sorts lågtyska dialekter. Gutniskan och isländskan däremot förblev relativt opåverkade.

Men på 1600-talet började gutniskan förändras starkt. Den danska staten gick in för att knyta sina provinser hårdare till sig och danska och därigenom lågtyska ord kom in i språket. Man väljer därför ofta denna tid som slutpunkt för forngutniskan.

Gutamålet, även kallat nygutniskan, var endast ett talat språk på ett litet språkområde utan stöd av något skriftspråk. Först under senare delen av 1800-talet började språket att nedtecknas, främst av fornforskaren P A Säve i Visby. Hans arbete startade egentligen när gutamålet började lösas upp och snabbt förändras i riktning mot svenskan.

Resterna av gutamål har dock levt kvar på ön ända fram till mitten av 1900-talet. I Visby med omnejd försvann det först, sedan på norra delen av ön. Idag talas språket av ett fåtal personer.

Källa: Gutamålsgillet och Wikipedia

Gotland

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.