Här är tipsen från demensexperterna

Ni ställde era frågor till demensexperterna – läs hela chatten här
Ni ställde era frågor till demensexperterna – läs hela chatten här
Chatten handlade om äldreomsorgen och demensvården

De som svarade var:

• Jane Lindell Ljunggren, chef för demensboendet Hattstugan på Gotland och en av experterna i tv-serien Sveriges bästa äldreomsorg.

• Kerstin Angvik, demensvårdsutvecklare i Linköpings kommun med lång erfarenhet av att jobba med tillgänglighet och demensvård.

Ewa Johansson, som bor på ett nybyggt äldreboende i Norrköping, och hennes man Hans Johansson. Foto: SVT
Visa bilder och klipp (3)

SVT rapporterade · Ni delade era erfarenheter om äldreboenden

15.46
Hej! Min morfar bor ensam ganska långt ifrån oss andra i familjen. Min mamma hälsar på en gång i veckan, men i övrigt sitter han oftast helt ensam framför tv:n och träffar bara hemtjänsten på dagarna. Han är väldigt risig och klarar sig inte själv, men han vägrar att flytta till ett äldreboende. Vad kan vi som anhöriga göra? Jag är helt säker på att han skulle må bättre med sällskap i hans ålder. Ska vi försöka "övertala" honom, eller vad tycker ni?
Tack för din fråga. Demensexperterna kommer att börja svara på frågorna klockan 17.30.

Det är inte lätt att bo långt från sina anhöriga. Jag skulle försöka motivera honom till att flytta. Finns det något som skulle kunna få honom att börja tänka på att flytta?Skulle han gå med på att göra en ansökan och att prova att bo några veckor när han får ett erbjudande? Han görs delaktig och min erfarenhet är att när man bott några veckor har man upptäckt att det är ganska bra att bo på äldreboendet.

Många gånger kan det hjälpa att man besöker ett boende, blir bjuden på fika och samtal om vad man gör på boendet. Jag vet att det har hjälpt många. Eller att man behöver en korttidsplats vid något tillfälle. Det kan också hjälpa personen att besluta vad man vill. Men Jag håller med angående ensamhet. Jag önskar så att det fanns dagcentraler man kunde få besöka någon dag i veckan och få lite god mat och sällskap.
15.47
Jag jobbade själv inom äldreomsorgen i början av 90-talet och hade konstant dåligt samvete för att jag inte hann med att ge "det lilla extra" till dem som bodde på avdelningen. Nu har jag förstått att de är ännu färre anställda och de har ännu mindre tid för annat än de grundläggande behoven. Alla ska upp ur sängen innan ett visst klockslag och alla ska i säng före 19.00, för då går delar av personalen hem. Det är rent av skamligt att människor som levt ett långt liv inte får ha kvar något självbestämmande. Ett värdigt liv är uppenbarligen inte målet med äldreomsorgen i min kommun. Därför har jag lovat mina föräldrar (86 och 78 år) att när de behöver mer hjälp så ska jag ge dem det - i deras eller mitt hem, aldrig på ett äldreboende.
Tack för att du delar med dig av din berättelse! 

Hej! Det får inte vara så att alla ska gå upp samtidigt och lägga sig samtidigt. Vi måste se till individen. Vilken tid är personen van att vakna?  Om man är van att vara vaken till klockan 22 ska man få fortsätta att vara det när man flyttat till äldreboende. För de allra flesta blir det ingen bra natt om man lägger sig för tidigt. Då har man sovit färdigt vid midnatt. Vi måste skapa en god samvaro även på kvällarna.

Håller med Kerstin. Det är inte vanligt att det är så. Jag åker runt på så många enheter i landet varje år och jag tycker mig se att mycket individuelle behov tillgodoses och även detta med sänggåendet. Man försöker så långt det är möjligt att följa individens önskemål. Sedan att det är färre personal, det är svårt dra alla äldreboenden över en kam. Det är stora skillnader. Det handlar mer om att organisera arbetet på ett bra sätt och vara flexibla och inte fastna i rutiner...
15.48
Hur ser ni på att kommunerna tar in outbildad personal som inte kan det svenska språket? Vi ordinarie personal får mer ansvar, det blir ökad oro bland våra brukare då de inte förstår personalen.
Tack för din fråga! Demensexperterna kommer att börja svara klockan 17.30.
Hej! Nej det är tyvärr inte bra för någon part om de är helt outbildade och samtidigt inte kan språket. Som det ser ut idag och framåt så behöver vi alla intresserade av detta yrke oavsett bakgrund så vi måste ha system som hjälper till att handleda och utbilda alla intresserade. Att kunna kommunicera är A och O för alla och pensionärerna måste kunna göra sig förstådda förstås. Många har ju problem med språket, hörsel osv. Så detta behöver det jobbas mycket med.

Hej. Kompetensförsörjningen framåt är en stor fråga. Så långt det är möjligt ska det vara utbildad personal och personal som tycker om att arbeta med personer med demenssjukdom. Om det börjar outbildad personal så måste arbetsplatsen utbilda, handleda och säkerställa kompetensen. Språkträning innan man börjar inom äldreomsorgen behövs också så att kommunikationen fungerar. All omsorg bygger på att skapa relationer där kontinuitet är viktig.

15.49
Har människor på långvården verkligen rätt att komma ut? Jag praktiserade en gång på långvården och de fick inte ens rätt till vissa saker som jag skulle anse vara en rättighet för alla levande varelser, men eftersom man fick skriva på avtal om att inte nämna något om stället innan man började så kunde man inte göra något åt det eller ens nämna vad det är. Jag skulle nog bli dömd om jag behandlade mitt husdjur så.
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter!
Hej! Idag så är det helt annat tänk och lagar reglerar att de äldre ska få sina behov tillgodosedda och då ingår utevistelse. Vissa kan ha beviljats promenader och då ska vi som personal tillgodose detta. Också när personer vill gå ut så får vi se till att så långt det går gå med eller att personen själv kan vistas utomhus på olika sätt. Det är en rättighet idag och ingår i de nationella riktlinjerna och i värdegrundsgarantierna.
 
Hej! Jag håller med dig Jane. Min erfarenhet är också att när någon står och drar i en låst dörr och vi då inte följer med ut på en promenad så förvärras oron som leder till en känsla av instängdhet och ibland även till agitation.
16.10
Här kan du se hela vår granskning om äldreboenden: 
 
Det handlar bland annat om Hans och Ewa.
 
Ewa Johansson bor på ett nybyggt äldreboende i Norrköping. Där ligger demensavdelningen en trappa upp och det är därför omöjligt för Ewa att själv ta sig ut. Som tur var kan hennes man Hans Johansson hjälpa henne ut till trädgården på äldreboendet.
 
17.30
Nu är demensexperterna på plats. Passa på att ställa frågor till dem! Antingen genom att skriva ett inlägg här i chatten eller genom att mejla mig på tina.enstrom@svt.se (du får vara anonym). 
 
Till vänster: Jane Lindell Ljunggren, chef för demensboendet Hattstugan på Gotland och en av experterna i tv-serien Sveriges bästa äldreomsorg. Till höger: Kerstin Angvik, demensvårdsutvecklare i Linköpings kommun med lång erfarenhet av att jobba med tillgänglighet och demensvård.
 
17.32
Vi har fått många starka reaktioner på det här med hygienen i köket. En som jobbar på ett äldreboende skriver att de äldre inte ens får vara med och baka sockerkaka. Många som har kommenterat det här i sociala medier refererar till hygienregler. "Det är en olöslig ekvation. Ska hygienreglerna följas blir delaktigheten lidande", skriver en person som jobbar på ett äldreboende. Men vad är det egentligen som gäller? Får de äldre vara med i köket och laga mat? Och hur löser man i så fall det här med hygienen?
De äldre får vara med och baka. De får vara med och skala potatis och laga mat. De ska göras delaktiga. Hygienen är vårt ansvar och som jag tidigare skrivit så ger köksarbete en naturlig möjlighet där vi tillsammans tvättar händerna och en möjlighet att få fixa naglar också. Det brukar sällan vara svårt att ta på ett förkläde. Om det blir diskussioner och problem så kan det vara bra att kontakta en livsmedelsinspektör för att reda ut frågan. Vi hade problem på ett boende där man inte fick skala och koka potatis för att sedan servera på boendet. Man skalade "terapipotatis" som sedan kastades. Efter att vi hade rett ut frågan tillsammans med en livsmedelsinspektör så fick man äta potatisen som man hade skalat.
17.35
Finns det förhoppning att en kommande äldrelag kan förbättra villkoren inom äldreomsorgen? Just detta med markplan och demensboendet som har föreslagit att läggas ner - varför blir det aldrig tvärtom? Bygg ut det också!  Att få flytta när man själv vill tycker jag skulle vara prioriterat istället för biståndsbedömning. Det är mycket lättare då för alla parter enligt mig. Forskningen och vad som framkommit i den tycker jag personligen inte att man tar hänsyn till i de beslut som fattas - eller har jag fel?
Stort tack för dina frågor och synpunkter. Demensexperterna svarar så snart de hinner.
Ja man kan hoppas att det kan komma riktlinjer kring utformning av boenden. Jag har pratat om detta i många år. Alla äldre oavsett sjukdom ska kunna få bo på nedre plan. Sedan förstår man att inte alla kan göra det, att man behöver bygga på höjden. Men åtminstone att det alltid är ett boendeplan längst ner och att administration och personalutrymmen, förråd osv ligger högst upp. Sedan är problemet att när man har en demensdiagnos så tappar man tyvärr förmågan att ta beslut om när och på vilket sätt det är dags att flytta in. Det är ju så att demenssjukdomar är hjärnskadesjukdomar påverkar beslutförmågan. Tyvärr.
17.36

Över hälften av alla nya äldreboenden har stängda kök

SVT NyheterMer än hälften av avdelningsköken på nya äldreboenden byggs så att bara personalen kan komma in – trots att delaktighet i matlagningen lyfts fram i Socialstyrelsens rekommendationer. På en del äldreboenden har man till och med en gallerliknande jalusi så att de äldre inte ens kan se in i köket.
17.42
Utifrån berättelserna i sociala medier verkar det som om det finns helt olika synsätt kring det här med hygien och kök. "Endast personal i köket. På vissa avdelningar var det till och med låst med en lång kedja runt alla handtag plus hänglås", berättar en person som har jobbat på äldreboende. En annan skriver: "Jag har arbetat många år på enheter med öppna kök och har aldrig varit med om att vare sig boende eller personal blivit sjuka. Däremot många fina stunder." Varför är det så olika på olika boenden och i olika kommuner?

Hej! Så tråkigt att höra om när det står endast personal i köket och finns lås med långa kedjor. Genom att låsa och stänga ute kan vi "trigga"ett beteende, medan om det är öppet till köket och det står några glas framme och en kanna med dryck, kanske en skål med fruktbitar, så lockar det till att hälla upp lite dricka, ta en frukt och sedan gå vidare.

 

17.48

Forskaren om slutna kök på äldreboenden: ”Hygienkraven drivs för långt”

SVT NyheterOlika kommuner driver hygienkraven på äldreboenden olika långt. Det visar SVT Nyheters granskning. – Man bygger slutna kök för säkerhets skull, säger Lena Rosenberg som forskar om miljön på äldreboenden vid Karolinska institutet.
17.48
Jag förstår inte "tänket" att vi som är äldre skulle vara ohygieniska så att vi inte kan vara i ett kök. Många har bakat och lagat mat i hela sitt liv och det finns ju rinnande vatten och personal som kan hjälpa till om det behövs.
Tack för din synpunkt! Ja det verkar vara väldigt olika "tänk" på olika äldreboenden och i olika kommuner. Läs gärna vad forskaren vid Karolinska institutet säger här nedanför om det här med hygien och riktlinjer.
Hej! Nej det förstår inte jag heller. Det är ett stort tankefel. Alla som vill får enligt livsmedelsverket hjälpa till på och i avdelningsköken. Det står skrivet på deras hemsida och det har gått ut till alla inom äldreomsorgen många gånger. Det som gäller är god handhygien och det gäller såväl de äldre som personal. Fram för mera delaktighet. Det är en rättighet.
Hej! Det är väldigt konstigt att vi inte bjuder in till dessa viktiga vardagsaktiviteter på alla äldreboenden. Som jag ser det så blir köksbestyren en möjlighet till god handhygien. Hos de allra flesta sitter det i ryggmärgen att man ska tvätta händerna innan man gör något i köket och då brukar man kunna passa på att få klippa naglar också.
På Livsmedelsverkets hemsida står det bland annat att undernäring är en av de största utmaningarna i äldreomsorgen. Därför är det viktigt att man jobbar för att främja aptit och matglädje. Förra året kom nya råd för äldreomsorgens måltider. Där betonar man särskilt "vikten av att få vara delaktig, betraktad som den person man är och få behålla sitt sätt att leva och sina vanor". Läs mer här: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/aldreomsorg
17.53

Stängda kök väcker reaktioner

SVT NyheterGranskningen som visar att över hälften av nya äldreboenden byggs med stängda kök väcker starka reaktioner i sociala medier. ”Tror de som planerar att de äldre är smittade på något sätt?”
18.01
En skriver apropå det här med hygienregler i kök: "Är det inte mer personal som sätter upp egna regler? Ser hur vissa styr och ställer." En annan hänvisar till lagstiftning. Vad är era erfarenheter? Vad beror det på när de äldre inte får komma över tröskeln till köket? Och hur kan man jobba i en kommun för att öka delaktigheten i samband med matlagningen?

Ibland sätter vi upp egna regler för att vi tycker att det går fortare att göra saker själva eller för att vi tycker att den äldre personen till och med kan upplevas som lite äcklig när han/hon hjälper till i köket eller tar mat själv. Vi måste prata om vikten av delaktighet och vi måste ha chefer som driver det arbetet.

Håller med. Tyvärr är det mycket tyckanden och egna åsikter som styr och inte fakta och genomarbetade policys och rutiner. Detta får absolut inte förekomma utan det ska vila på värdegrund och genomarbetade rutiner som gör den äldre delaktig. I Livsmedelsverkets riktlinjer så påpekar de att det är viktigt att de äldre ges möjlighet till att delta och de beskriver hur det kan gå till.
18.13
Kan det rent av vara diskriminerande att inte kunna komma in i köket och vara delaktig?
Ja i allra högsta grad. De som bor på boendet hyr också kök och vardagsrum/dagrum. Alltså är det deras utrymmen och de har all rätt att vistas där och ta del av det som försiggår där. Det är inte personalens ställe, utan vi är där för att se till att alla får bra dagar och får vara delaktiga, känna meningsfullhet och bli efterfrågade för sin person/kunskap osv.
Instämmer i det du säger, Jane.
18.14
Hej! Jag bor i en stad där man ska bygga ett nytt äldreboende och jag ska vara med i den gruppen som planerar det. Var är det viktigaste man ska tänka på när man bygger ett nytt äldreboende?
Hej! Vad spännande! Ja detta med att man har boendet i markplan, inte lägger administration, personalutrymmen, förråd och dylikt där utan det kan vara på annat plan. Det ska vara lätt att komma ut. Inga gemensamma utrymmen, kök, dagrum ska vara som en del av korridoren så att en korridor går rätt igenom dessa utrymmen. Det stör så otroligt mycket och vem vill bo och vistas på en "motorväg" när man istället måste försöka skapa lugn och hemkänsla. Gärna om det går ett rum för till exempel lite hår- och spaaktiviteter.
Rum för grupp och enskilda aktiviteter. Att det ska vara lätt att orientera sig och kunna vara självständig så långt det går. Alla boenden som byggs i dag kommer till stor del att bebos av personer med demenssjukdomar och ska därför anpassas efter dessa behov.
Vilket roligt uppdrag.  Förutom det som Jane redan har tagit upp så behöver man tänka på att det ska vara två ingångar: En välkomnande entré där de som bor i huset och gäster går in. Och en entré där man tar emot varuleveranser. Planera även trädgården från början så att den stimulerar. Jag kan tipsa om två skrifter från Myndigheten för delaktighet. Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet och Checklista Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet.
Ett tips: Åk runt och titta på nya boenden. Det finns bra exempel. Och ta det bästa från det ni ser.  Det måste ju vara så att varje nytt boende blir det bästa vi har i Sverige - så att det hela tiden förbättras.
18.17

Hans om sin frus demensboende: ”De är ju instängda”

SVT NyheterEwa Johansson har flyttat in på ett demensboende som ligger en trappa upp. – Om Ewa hade bott i markplan hade hon kunnat gå ut själv när hon ville, nu behöver hon ledsagning, säger Hans Johansson.
18.20
Vi har fått många reaktioner kring det här med om demensavdelningar ska ligga i markplan eller inte. Flera som jobbar inom vården skriver i en facebook-tråd att personer med demenssjukdom alltid ska bo i markplan. "Men när vi intervjuade de ansvariga politikerna i Linköping och Norrköping sa de att många äldre inte vill bo i markplan eftersom det är stor insyn och känns otryggt. Därför är det bra att man kan välja att slippa bo i markplan, sade politikerna. Vad har ni för erfarenhet av det här?
Ofta ställs frågor till oss som friska hur vi vill ha det när vi blir äldre. Sjukdom kan göra att behoven förändras och att vi ändrar uppfattning. Miljön behöver vara lättillgänglig. Vid en demenssjukdom kan höjder vara ett problem som gör att man inte vågar sig ut på balkongen högt upp. Allt är individuellt. Jag vet ett boende i flera våningar som planerar för att öppna alla dörrar utom den stora huvudentrén. Man kommer kunna gå emellan enheterna och man kommer att kunna gå ut i trädgården själv utan koder även om man bor på andra våningen. 
Ja det är ju aldrig - nästan - så att det bara finns ett plan, utan det finns ofta flera plan och då kan man ju få välja. Och som Kerstin skriver: Vem frågar man? Jag har själv intervjuat flera hundra äldre i olika omgångar, bland annat om hur man vill bo. Och då sa några äldre att de inte vågade bo på nedre plan på grund av högre rånrisk osv, men då hade de inte tanken på hur ett äldreboende fungerar.
För 40 år sedan byggdes ett nytt sjukhem med 80 platser här på Gotland och då hade några tjänstemän i kommunen och arkitekten ritat ett boende i två plan. Det gick vi personal och invånare emot, vilket verkligen retade upp vederbörande. Argumentet då var att personer vill bo på andra våningen och se när grässtråna vajade (helt sant). Vilka argument! Det är lite samma idag tyvärr. Men vi var så många som protesterade så det blev ett jättefint boende i markplan med fina trädgårdar runt. Nu är detta nybyggt, bredvid det gamla och med samma tänk. Så fint.
18.21

De äldre kommer inte ut: Nybyggda boenden saknar lägenheter i markplan

SVT NyheterVar fjärde planerat eller nybyggt äldreboende saknar lägenheter i markplan, visar SVT Nyheters granskning. Det här leder till att det blir svårare för många äldre att ta sig ut. – Det kan vara det som avgör om de här personerna kommer ut över huvud taget, säger Lena Rosenberg som forskar om miljön på äldreboenden vid Karolinska institutet.
 
18.26
Så här skriver en: "Som vanligt ingen tanke och kunskap om de som bor där. Jag jobbade på ett nybyggt ställe där har man kontor, förråd omklädningsrum och avdelning för missbruk i markplan. Och på våning 4-5 för finns demensavdelning. Det borde verkligen vara tvärtom."
Hej! Jag kan bara hålla med. Personalutrymmen och förråd borde inte läggas i bottenplan.
Ja vad säger man? Så otroligt sorgligt och helt feltänkt.
Chatten handlade om äldreomsorgen och demensvården

De som svarade var:

• Jane Lindell Ljunggren, chef för demensboendet Hattstugan på Gotland och en av experterna i tv-serien Sveriges bästa äldreomsorg.

• Kerstin Angvik, demensvårdsutvecklare i Linköpings kommun med lång erfarenhet av att jobba med tillgänglighet och demensvård.

Senaste om: Det sista hemmet