Forskaren om slutna kök på äldreboenden: ”Hygienkraven drivs för långt”

Publicerad

Olika kommuner driver hygienkraven på äldreboenden olika långt. Det visar SVT Nyheters granskning. – Man bygger slutna kök för säkerhets skull, säger Lena Rosenberg som forskar om miljön på äldreboenden vid Karolinska institutet.

Över hälften av de äldreboenden som har planerats och byggts i Sverige de senaste två åren har slutna avdelningskök. Det gemensamma köket på avdelningen är alltså ofta stängt för dem som bor på äldreboendet.

”Kan inte bara uppfylla hygienkraven”

Det finns tydliga riktlinjer från Socialstyrelsen som innebär att de äldre ska få vara delaktiga i matlagningen utifrån sin förmåga. Men det finns också hygienkrav som personalen på ett äldreboende måste följa. 

Lena Rosenberg, som forskar om miljön på äldreboenden vid Karolinska institutet, anser att man måste försöka väga de olika kraven och riktlinjerna mot varandra.

– Man kan ju inte bara följa några av dessa riktlinjer. Utan man måste försöka uppfylla både krav på hygien och krav på delaktighet. Om man tänker ett steg till och gör hanteringen av mat hygienisk trots att det är öppet så har man ju vunnit jättemycket i att få en trivsam miljö.

SVT Nyheter Östs granskning visar att kommunerna gör olika bedömningar när de ska väga de här olika kraven och riktlinjerna mot varandra.

Norrköping prioriterar hygienkrav

Så här ser ett kök ut på ett nybyggt äldreboende i Norrköpings kommun – där man prioriterar att följa hygienkraven:

Slutna kök. Så här ser det ut på många nyabyggda äldreboenden i Sverige. Foto: SVT

Det står i de här riktlinjerna att de ska vara delaktiga i matlagning, men i ett sådant här kök blir det ju begränsat?

– Men det handlar väl också om hur utformningen av verksamheten går till. Man kan vara delaktig när verksamheten bedrivs där, säger Helena Axestam på vård- och omsorgskontoret i Norrköping.

Linköping prioriterar delaktighet

Och så här ser ett kök ut på ett nybyggt äldreboende i Linköpings kommun – där man prioriterar delaktighet:

Så här ser köket ut på ett nybyggt demensboenden i Linköping ut. Öppen planlösning och en disk så att de som bor här ska kunna vara delaktiga i matlagningen. Foto: SVT

– Det finns gamla myter, till exempel att man inte får baka för att det finns mjölsporer. Men det får vi visst, säger Kerstin Angvik som är demensspecialist i Linköpings kommun.

– Det står i klartext i riktlinjerna att man ska uppmuntra de boende att vara inne i köket, säger Bertha Ragnarsdottír som är demensspecialist i Linköpings kommun.

Extra viktigt vid demenssjukdom

Forskaren Lena Rosenberg vid Karolinska institutet säger att det är extra viktigt för personer med en demenssjukdom att det är trivsamt kök som de kan känna igen sig i.

– Personer som har en demenssjukdom kan ofta fråga sig: Vad gör jag här? Får jag lov att vara här? Om man strävar efter att erbjuda den här välkomnande miljön så kommer det att bidra till de här personernas välbefinnande, säger Lena Rosenberg.

På demensboendet Hattstugan på Gotland har man dragit det här med delaktighet långt:

Så här ser det ut i köket på demensboendet Hattstugan på Gotland. Foto: SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Det sista hemmet

Mer i ämnet