Forskaren Mats Trondman har intervjuat föräldrar till barn som byter från en skola med många invandrare till en mer traditionellt svensk skola. Foto: SVT/collage

”Vi kommer inte att välja bort våra barn för vår politiska tro”

Uppdaterad
Publicerad

Segregationen är ett samhällsproblem som många säger sig vilja komma till rätta med. Men få verkar veta hur det ska gå till.

I flera kommuner har politikerna försökt hitta egna lösningar för att öka integrationen i skolan. Rosengårdsskolan i Malmö lades ner för ett par år sedan och placerade istället ut eleverna på andra skolor. Samma sak händer i Örebro i höst där politikerna tagit beslut om stänga ett högstadium.

I Linköping testade man för flera år sen att göra tvärtom. Elever från landsbygden skjutsades in till Skäggetorp. Men nya politiska beslut satte stopp för det.

SKOLEXPERIMENTET

LÄS MER: ”Det är rykten om våld och gängbråk”

Forskaren Mats Trondman har intervjuat föräldrar till barn som byter från en skola med många invandrare till en mer traditionellt svensk skola. Och reaktionerna varierar.

– Glädje eftersom barnets resultat ofta förbättras men det finns också en kluvenhet hos en del föräldrar som säger att ”Jag vill att min son ska vara arabisk men jag vill ju också att han ska kunna bli advokat”, säger han.

Liknande kluvna känslor finns åt andra hållet. Många föräldrar är positiva till skolor med större mångfald och skulle gärna sätta sina barn där, men bara så länge det inte finns någon som helst risk att deras egna barn skulle fara illa.

– Vi kommer inte att välja bort våra egna barn för vår politiska tro, säger Mats Trondman.  

Vill göra om antagningsreglerna

I april föreslog Skolkommissionen att antagningsreglerna behöver göras om och att barn ska kunna lottas in till populära skolor.

Mats Trondman är rädd för att en alltför hård och formell politisk styrning av söksystemet kan vara riskabelt.

 – Jag tror inte att det är politiskt möjligt att tvinga alla att flyttas runt som schackpjäser. Jag tror att de politiska krafterna som skulle släppas lös där skulle skapa gigantiska bekymmer, säger han.

Tvång ingen lösning enligt elever

Eleverna som var med i vårt skolbyte-experiment tycker att skolorna borde blandas mer men anser att tvång vore fel väg att gå.

– Det är svårt att få till det på ett bra sätt, det är alltid nån som blir missnöjd, säger Emil Bengtsson på Ljungsbroskolan.

– Man kan inte bara tvinga någon att gå i Skäggetorpsskolan bara för att politikerna tycker att det ska vara mer mixat, säger Alamin Abdullah på Skäggetorspsskolan.

– Men man skulle ju behöva göra på nåt sätt, för nu är det ju inte blandat nånstans, säger Albin Alfredsson.

 Skäggetorp gott exempel

Ett stort hinder för mångkulturella skolor är att de ofta dras med ett dåligt rykte. Ett rykte som enligt Mats Trondman ibland dessutom stämmer till vissa delar. Men det finns också många goda exempel på skolor som gjort framsteg och fungerar bra. En sådan skola är Skäggetorpsskolan och Mats Trondman arbetar just nu med att ta reda på hur de jobbar där.

– Om en skola fungerar väl och den lyckas bryta igenom isen så att ryktet blir ett annat, så finns det elever som skulle vilja gå i en mer blandad skola. Vi får inte glömma bort det heller, det finns en rätt stor grupp elever som gärna skulle vilja gå på en mångfaldsskola om de kan lita på att den är bra, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SKOLEXPERIMENTET

Mer i ämnet