Det är för att minska nedskräpningen, men också för att minska kostnaderna som de ”gamla” papperskorgarna ska fasas ut på Gotland, säger Lisa Larsson, avfallsutvecklare inom Region Gotland.
– Vi har väldigt många små soptunnor. Det tar resurser och tid. Det är tungt att tömma alla dessa och vi vet inte alltid när de är fulla. Så det är ganska mycket arbete med att tömma dem på ett effektivt sätt, säger hon.
Helt utbytta år 2030
Samtidigt så är inte alltid så säkra när det kommer till oönskade gäster såsom djur.
– Det kan vara rävar, fåglar, getingar och bin – sådant som vi inte så gärna vill ha i våra sopor och som kan sprida ut skräpet, säger Lisa Larsson.
Om fem år, år 2024, så är målet att hälften av papperskorgarna ska vara borta och år 2030 ska de vara helt utbytta. Det man skall ha istället är färre, men större och ”smarta” sorteringskärl som placeras ut på lämpliga platser.
– De kan sända signaler till oss så att vi kan veta om de är fulla, tomma eller halvfulla. Då kan vi planera tömningarna på ett bra sätt.
”En myt faktiskt”
Liknande utveckling har skett i andra kommuner till exempel Uppsala. Lisa Larsson ser ingen risk för att nedskräpningen ökar då det blir färre små soptunnor.
– Egentligen finns det ingen koppling mellan antalet soptunnor, eller återvinningsstationer, och nedskräpning i naturen. Det är en myt faktiskt. Forskning visar att det är andra faktorer som ligger bakom när vi slänger skräpet där det inte skall vara, säger hon.