SMHI började mäta syrehalterna i Östersjön på 1960-talet. De helt syrefria områdena på kartan är markerade i rött och de med syrebrist i gult. Foto: SMHI/Torbjörn Johansson

Extrem syrebrist i Östersjön – hotar livet i havet

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 1999 har en extrem syrebrist observerats i Östersjön – och så ser det ut även idag. Det här visar SMHI:s sammanställning av mätningarna för 2020. Enligt SMHI:s oceanograf Martin Hansson är syrebristen ett stort problem.

– Resultaten för 2020 visar att den extrema syrebristen som observerats i Egentliga Östersjön sedan 1999 fortsätter.

Idag lider cirka 18 procent av Egentliga Östersjöns (från södra Ålands hav till de danska sunden) bottnar av helt syrefria förhållanden. Dessutom är det syrebrist vid cirka 31 procent av bottnarna. Detta gör också att bottnarna släpper ifrån sig näringsämnen som ökar övergödningsproblemen.

– I syrefritt vatten kan inga högre former av växter och djur överleva. I djupvatten där det råder syrebrist påverkas till exempel torskens tillväxt och hälsotillstånd. Bottenlevande djursamhällen kan slås ut vilket leder till födobrist för andra arter, säger Martin Hansson, i ett pressmeddelande.

Östersjön är också känslig för syrebristen eftersom nytt syre endast kommer in i havet via de danska sunden vid speciella väderförhållanden.

I videon nedan förklaras bottendöden i Östersjön.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Varför dör Östersjöns botten? Foto: SVT

Djupvatten eller bottnar som lider av syrebrist eller syrefria förhållanden är ett av Östersjöns stora miljöproblem. För att följa syreutvecklingen görs varje år olika mätningar som SMHI sammanställer i Syrerapporten (Oxygen Survey in the Baltic Sea). Genom utbyte av data med i princip alla länder kring Östersjön skapas ett stort dataunderlag som ligger till grund för rapporten.

Syrebrist (hypoxi) är när mängden löst syrgas i vattnet är mindre än djurlivets behov, medan syrefritt (anoxi) är när det inte finns något syre alls kvar i vattnet.

Syret förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Om inget nytt syre tillförs uppstår så småningom syrebrist och sedan helt syrefri miljö. När syret tagit slut produceras istället svavelväte vid nedbrytningen och miljön blir än mer skadlig för djurliv.

Koncentrationen vid vilken djur påverkas varierar kraftigt beroende på djurart, men flera studier har visat att torskens ägg behöver minst 2 ml/l syrekoncentration för att utvecklas (MacKenzie et al., 2000; Nissling, 1994; Plikshs et al., 1993; U.S. EPA, 2003; U.S. EPA, 2000[VL1] ). Mot bakgrund av detta har SMHI valt att i syrerapporten sätta gränsen för syrebrist till 2 ml/l.

Källa: SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer