Kontoren finns i alla möjliga skepnader, men hur började det egentligen? SVT reder ut historien om kontoret. Foto: SVT//TT/Vidar Ruud

Från trälhav till kontorslandskap

Uppdaterad
Publicerad

Över två miljoner människor i Sverige går varje morgon iväg till ett kontor. Vissa har eget rum, andra samsas i landskap eller på en expedition.

Kontoren finns i alla möjliga skepnader, men hur började det egentligen? SVT reder ut historien om kontoret.

Det går trender i hur kontoren utformas. De senaste åren är det öppna kontorsmiljöer som gäller, men faktum är att kontorslandskap har funnits lika länge som eget kontorsrum, berättar Christina Bodin Danielsson som är kontorsforskare.

Maskinskrivning – en mansuppgift

Kontoret som fenomen kom med industrialismen på 1800-talet, då man började att föra böcker i allt större utsträckning. Administrationen är med andra en följd av modernismen.

Livet i kontorslandet

Det var i samband med den stora inflyttningen till städerna som kontorslandskapet fick sitt stora genomslag. Då myntades begreppet ”trälhav”.

– Det här med att skriva maskin var någonting fint och från början var det en mansuppgift. Sen insåg man att det blev ju en jobbig ljudnivå, så då blev det en kvinnouppgift. Då satt översyningsmän i glasburar och styrde när man fick gå på toaletten, säger Christina Bodin Danielsson.

Det var i samband med den stora inflyttningen till städerna som kontorslandskapet fick sitt stora genomslag. Då myntades begreppet ”trälhav”. Foto: SVT arkiv

Toaletter som telefonrum

Grundtanken med kontorslandskap är att det ska finnas en flexibilitet. Om företaget vill växa går det alltid att få in ett nytt bord, man behöver inte bygga. Men då uppstår samtidigt risken att de viktiga ”stödmiljöerna”, till exempel avskilda rum som man kan gå in i, inte räcker till.

– Det händer ju att folk använder toaletterna som telefonrum, eller trapphusen, säger Christina Bodin Danielsson som har besökt många olika kontor.

Drömmen var ett eget rum

För 15-20 år sedan var det eget rum som var vanligast i Sverige.

– Det var täta, slutna dörrar, nästan som hos läkaren, med en sådan där röd eller grön knapp som lyste om man fick komma in, säger hon.

Att få ett eget eget rum är för många en dröm. Det märker Christina Bodin Danielsson när hon intervjuar människor om vilken kontorstyp de föredrar.

– De flesta svarar att de absolut helst vill ha eget rum. Men det där är lite motsägelsefullt. För samtidigt säger många att de inte vill ha ett kontor med korridorer, för ”det är det värsta som finns”. Men om det är en större verksamhet och alla ska ha eget rum, ja då är det svårt att undvika att det blir korridorer.

”Det ska vara luftigt”

Kontorets utformning är också kulturellt betingad.

– Jag skulle säga att i Sverige vill vi att det ska vara luftigt. I andra länder är det vanligare att man inte vill ha det så öppet, man vill ha mer avskildhet, säger Christina Bodin Danielsson.

Läs vår chatt

Vi frågade er tittare hur det är på era arbetsplatser. Hur sitter ni? Hur är ljudnivån? Har ni särskilda vett- och etikettregler?

Läs hela vår chatt här: Hur beter vi oss i olika kontorsmiljöer?

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Livet i kontorslandet

Mer i ämnet