Det var den 6 april förra året som Vlora Syla och hennes två barn tvingades lämna Sverige. Migrationsverket stod fast vid sitt beslut att utvisa dem, till Vloras forna hemland Kosovo, trots att familjen bott i Sverige i nära nio år.
”En mardröm är över”
– Det känns jättebra eftersom vi fått vänta så länge. Det är så bra att jag kan börja jobba och barnen får börja i skolan och att vi får komma hem, säger Vlora Syla.
– En riktigt mörk mardröm är över, säger tidigare riksdagsmannen Carl G Nilsson som tillsammans med familjen fört en hård kamp med Migrationsverket om att familjen ska få komma tillbaka till Sverige och Åtvidaberg.
Jobbet kvar
I Åtvidaberg har Vlora Syla sitt jobb kvar som städledare och barnen kan återigen börja skolan efter ett läsårs ofrivillig frånvaro.
– Det är jätteroligt att mina klasskamrater mötte mig i dag, säger Marigona Syla, yngsta dottern i familjen.
– När vi kommer hem till Åtvidaberg ska vi träffa våra kompisar, säger äldsta dottern Albiona.
Tiden i Kosovo är något som familjen så fort som möjligt vill glömma.
– Det var jättetråkigt utan skola och mamma utan jobb. Vi har inte gjort någonting, bara varit hemma. Vi har haft kontakt jättemycket med kompisar i Åtvidaberg och så har vi kunnat plugga en del hemma, säger Marigona Syla.
Psykisk tortyr
Även om det var en dag då glädjetårarna flödade när familjen efter nära ett och ett halvt år åter satte fötterna på svensk mark så fanns det fortfarande en ilska över att det tagit så lång tid att få familjen tillbaka.
– Det är en glädje, men jag är fortsatt kritisk till hur detta har hanterats. Var det verkligen nödvändigt att utsätta familjen för den här svåra påfrestningen? Det har varit en psykisk tortyr i ett och ett halvt år nästan. De var ju ett skolexempel på hur integration ska gå till. Hon skaffade jobb, försörjning för sig och sin familj, lärde sig svenska språket, skaffade bostad och blir sedan utvisade, det är förskräckligt, säger tidigare riksdagsmannen Carl G Nilsson som lagt ner många dagar och månader för att hjälpa familjen tillbaka.