Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Antalet polislarm gällande suicid och psykisk ohälsa har ökat kraftigt, berättar Patrik Forsemalm, polisens nationella verksamhetsutvecklare kring psykisk ohälsa. Foto: SVT

Kraftig ökning av antalet polislarm som gäller suicid och psykisk ohälsa

Uppdaterad
Publicerad

Varje dag får polisen i genomsnitt in 122 larm till ledningscentralen som gäller psykisk ohälsa och suicid. Det har skett en kraftig ökning de senaste åren.

– Polisen lägger jättemycket tid på det här som vi behöver använda till andra saker, säger Patrik Forsemalm, polisens nationella verksamhetsutvecklare kring psykisk ohälsa.

För fem år sedan fick polisen i Sverige varje dag in i genomsnitt 67 samtal som gällde psykisk ohälsa och sucid. Förra året var det 122 samtal per dag i genomsnitt. I vissa polisområden har det skett en fördubbling.

– Jag tror det speglar hur samhället mår. Jag tror att den psykiska hälsan i Sverige har blivit sämre. Jag tror det är det vi ser, även i våra siffror, säger Patrik Forsemalm, som är verksamhetsutvecklare kring psykisk ohälsa hos polisen.

”Effekter av pandemin”

Största ökningen har skett de senaste två åren, från 88 samtal 2020 till 122 samtal 2022.

– Jag tror att effekterna av pandemin börjar synas i de siffrorna.

Polisen lägger motsvarande 30 årsarbetstider på att arbeta med de här ärendena.

– Det är jättemycket tid som vi skulle kunna lägga på andra saker. Vi ser väl att det finns andra aktörer, till exempel regionernas vårdresurser, som kanske skulle behöva ta ett lite större ansvar, säger Patrik Forsemalm.

I de flesta fall behövs inte polisen

Enligt honom hade ungefär 4 av 5 ärenden kunnat hanteras av vården istället. Enligt statistiken vidtar polisen tvångsåtgärder vid ungefär vart femte ärende.

Patrik Forsemalm tror att psykiatriambulanserna, som har införts i flera regioner, bland annat Östergötland, kommer att avlasta polisen.

– I Stockholm ser man att andelen polistransporter har minskat sedan psykiatriambulanserna infördes. Många av deras ärenden kan dessutom vårdas färdigt i hemmet och behöver inte komma till akutpsykiatrin. Det vinner alla på.

2022 var det totalt nästan 45 000 larm till polisens ledningscentraler i Sverige som handlade om psykisk ohälsa och suicid. Det blir i genomsnitt 122 samtal per dag. För fem år sedan var antalet larm om psykisk ohälsa och suicid nästan 25 000 samtal per år, vilket omräknat blir i genomsnitt 67 samtal per dag. Foto: SVT Grafik

Så här många samtal till polisens ledningscentral handlade om psykisk ohälsa och suicid:

Totalt i Sverige, antal inkomna ärenden i genomsnitt:

2017: 67 samtal per dag

2018: 76 samtal per dag

2019: 86 samtal per dag

2020: 88 samtal per dag

2021: 101 samtal per dag

2022: 122 samtal per dag

Ökning per polisområde, antal inkomna ärenden i genomsnitt, 2017 jämfört med 2022:

Norr: Från 7 samtal per dag till 13 samtal per dag

Mitt: En fördubbling, från 8 samtal till 17 samtal per dag

Bergslagen: Från 6 till 13 samtal per dag

Stockholm: Från 18 till 28 samtal per dag

Öst: Mer än en fördubbling, från 6 samtal till 14 samtal per dag

Väst: Från 12 till 20 samtal per dag

Syd: Från 10 till 18 samtal per dag

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.

Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.

Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.

BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.  

Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.

Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.

BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.

Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.

Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.

SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.

Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.

Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.

Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.

Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.

Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.

Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.

Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.  

RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtqi-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.