– Detta lilla vinglas får vi tänka oss att det har stått på inspektorns bord på en fin middag i det sena 1700-talets Norrköping, säger Magnus Stibéus, en av arkeologerna som nu börjar gräva i brännvinsbränneriet på det som tidigare hette Skeppsholmen i Norrköpings hamn.

Utgrävningarna fortsätter

– Vi har ännu inte lyft på locket så det blir spännande att se om det är tobak eller något annat där i, säger Magnus Stibéus snusdosan i mässing från 1700- eller 1800-talet.

– Det är inte omöjligt att vi kan få fram vem ägaren var, säger Magnus Stibéus.

Kronobrännerierna

I slutet av 1700-talet anlade staten ett 60-tal  kronobrännerier och tre av dem låg i Östergötland och ett på Gotland.

Kung Gustav III och hans medhjälpare tänkte att brännvinsbränning är en god affär för kronan och beslutade därför att bönderna och adeln skulle sluta bränna, stoppade spritimporten och införde monopol 1775.

De skapade i och med det den första politisk stridsfrågan i brännerihistorian.

Kronans brännerier blev inte den inkomstkälla som kronan räknat med och lades ner efter drygt tio år.

-Väldigt vanliga fynd här är mynt. Här är en halv Shilling banco från exakt år 1800. I tiden när kronobränneriet började förlora sin stauts och gå över i drift som kronomagasin, säger Magnus Stibéus.

– Blev man törstig när man jobba här så kanske man drack mineralvatten ur ett Selterskrus från Tyskland. De började importeras på allvar till Sverige och norra Europa på 1700-talet. De tillverkades i stengods i Selter, säger Magnus Stibéus.

Fynden fyller igen kunskapsluckor om det dagliga livet för de som jobbade där.

– Andra personliga fynd är knappar (som man kan tänkas tappat under arbetes gång) som ger oss arkeologer idéer om män, kvinnor och om klädedräkt.