Hur beter vi oss på kontoret egentligen? Häng med in – känner du igen dig? Foto: SVT

Forskaren: Män bråkar mer än kvinnor på jobbet

Uppdaterad
Publicerad

Kontoret är vår vanligaste arbetsmiljö i Sverige.

Men hur beter vi oss egentligen på kontoret? Vad stör vi oss på? Vilka hamnar oftast i konflikter? Och i vilken kontorsmiljö bråkas det minst?

SVT har tagit hjälp av kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson för att få svar.

– Män har mycket mer arbetsplatskonflikter än kvinnor!

Christina Bodin Danielsson är själv något förvånad över detta faktum och medger att hennes egen fördom snarare var det omvända.

Livet i kontorslandet

– Vi trodde att vi skulle hitta mer konflikter bland kvinnor, men Arbetsmiljöverket har tittat på arbetsplatskonflikter i hela Sverige, och det är mycket mer bland män. Det fann vi också i våra stora databaser. Det kanske har att göra med det psykosociala. För kvinnor är det viktigare att vara sams, och då löser man det, men det är bara en hypotes, säger hon.

Relationen är viktigare för kvinnor

Christina Bodin Danielsson är arkitekt och kontorsforskare och har medverkat i många olika tvärvetenskapliga forskningsprojekt, bland annat tillsammans med forskare från Stressforskningsinstitutet och Karolinska Institutet.

Trots att kvinnor störs mer av buller så trivs de ändå bättre än män i öppna kontorsmiljöer. Överlag är psykosociala faktorer och relationen med kollegorna viktigare för kvinnor.

– Män har mycket mer arbetsplatskonflikter än kvinnor, säger kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson. Foto: SVT

”Håller emot om man blir förbannad”

Generellt sett är det också mindre arbetsplatskonflikter i de öppna kontorsmiljöerna.

– Det är lite märkligt kan tyckas, men vår hypotes är att det kanske finns en positiv social kontroll, att man håller emot om man blir förbannad, man släpper inte ut det direkt. Man kanske också måste lösa saker på ett annat sätt när man vistas i samma miljö. Om du har ett eget rum kan du ju alltid stänga dörren och undvika kollegor som du har en konflikt med, säger Christina Bodin Danielsson.

Det tycks finnas en positiv social kontroll i den öppna kontorsmiljön. Foto: SVT

Kollegor pratar mindre med varandra

Men att det skulle vara så mycket mer samtal mellan kollegor i det öppna landskapet verkar inte stämma. Tvärtom visar en studie från Harvard Business School att man pratar mindre med varandra i just kontorslandskap. Istället börjar de anställda kommunicera elektroniskt, genom chatt och mejl.

Enligt studien minskade samtalen mellan kollegorna med 70 procent på de företag som gick över till öppet kontorslandskap, medan den digitala kommunikationen ökade i motsvarande grad.

En förklaring är att anställda känner sig exponerade och överstimulerade i den öppna miljön och skärmar av sig eller hittar andra strategier för att kunna arbeta ostört.

Var sitter chefen?

Var chefen sitter har också stor betydelse för harmonin på arbetsplatsen. Helst bör chefen sitta nära de anställda.

– Det finns studier som visar att om man ser och hör sin chef, så uppfattar man chefen mer positivt. Det kanske avdramatiserar chefsskapet och så går man nog oftare och pratar med chefen, säger Christina Bodin Danielsson.

Rummet blir ett revir

En svår kontorstyp för en chef är den där de anställda sitter två till tre personer i ett rum. De har mer problem med sin närmaste chef än andra. De kan utveckla en så stark sammanhållning att de knappt behöver de andra kollegorna.

– Vår teori är att det blir som en egen subkultur. Rummet blir deras revir och när chefen kommer in för att prata så kliver han eller hon in i deras territorium. Om de anställda har egna rum blir det inte alls lika negativt. Då går de anställda oftare ut från rummet och man träffas på de gemensamma kontorsytorna, till exempel på fikarasterna.

Skriv i vår chatt

Nu vill vi veta hur det är på din arbetsplats. Hur sitter ni? Hur är ljudnivån? Har ni särskilda vett- och etikettregler?

Skriv gärna i vår chatt: Hur beter vi oss i olika kontorsmiljöer?

FAKTA KONTORSANSTÄLLDA

2,3 miljoner människor arbetar på kontor i Sverige. Det är en uppskattning framtagen med hjälp av SCB:s senaste yrkesstatistik (2017).

Det är framför allt i fyra yrkeskategorier som anställda kan kategoriseras som kontorsarbetare:

– yrken med krav på fördjupad högskolekompetens

– yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande kunskaper

– yrken inom administration och kundtjänst

– chefer

Forskaren Christinas Bodin Danielsson definierar kontorsanställda som ”personer som har en huvudsaklig arbetsplats på kontor där en stor del av arbetsuppgifterna utförs. Detta hindrar inte att man som kontorsarbetare förlägger mycket av sitt arbete på en fysisk plats som inte skulle beskrivas som kontor, till exempel lab-miljö, klassrum, föreläsningssalar, kundbesök osv”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Livet i kontorslandet

Mer i ämnet