Foto: Lars-Ove LooVisa alla (2)
Visa alla (2)

Läget allvarligt för Östersjön

Uppdaterad
Publicerad
I slutet av 2000-talet kommer temperaturen att vara högre och salthalten lägre i Östersjön än någon gång tidigare sedan 1850.

Effekterna av de globala klimatförändringarna på miljön i Östersjön har studerats av forskare från länderna kring Östersjön i ett tvärvetenskapligt projekt. I projektet har man kombinerat dagens klimatmodeller med modeller för en mängd andra faktorer som påverkar miljön i Östersjön.

– Det finns många studier som visar miljöeffekter av enskilda faktorer, eller modeller som visar globala förändringar i klimatet. Men det här är första gången någon tittat i detalj på hur faktorerna samverkar i en specifik region. Det gör projektet unikt, säger Jonathan Havenhand, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Temperaturen ökar och salthalten sjunker
Forskarna har studerat modellerna genom att lägga in data från 1850 till 2006 och sedan jämfört modellernas resultat med hur det faktiskt såg ut under perioden.
Modellerna stämde väl och användes därför till att förutsäga hur det kommer att se ut i Östersjön fram till 2098. Enligt modellerna kommer salthalten i Östersjön att sjunka och temperaturen att stiga som följd av ökad lufttemperatur och nederbörd.

– Ett sådant exempel är blåmusslan som inte klarar av lägre salthalt än den som är i norra Östersjön i dag. Den livnär sig på alger och renar stora mängder vatten. Därför är det en viktig art. Också torskbeståndet kan förväntas minska även om vi begränsar fisket, eftersom syrehalt, temperatur och salthalt förändras så mycket att reproduktionen försvåras, säger Jonathan Havenhand.

Åtgärder blir mätbara
Studien visar att man trots allt kan motverka effekterna av de globala klimatförändringarna på miljön i Östersjön, genom att till exempel minska avrinningen av näringsämnen från land. Studien gör effekterna av sådana åtgärder mätbara.

– Vi gör ingen bedömning av vad som ska göras, utan tillhandahåller ett verktyg för beslutsfattare att bedöma vad som behöver utföras för att uppnå en viss önskad effekt, säger Jonathan Havenhand.

Helsingforskommissionen (HELCOM) kommer att ta del av studiens resultat inför sin kommande åtgärdsplan för Östersjön.

Övergödning i Östersjön

Visa
  • Syrebristen i Östersjön hänger intimt samman med övergödningen. För närvarande uppgår utsläppen från länderna runt innanhavet till cirka 1,4 miljoner ton kväve och 60 000 ton fosfor per år.
  • Helsingforskommissionen har antagit en handlingsplan som går ut på att minska utsläppen med 135 000 ton kväve och 15 000 ton fosfor per år fram till 2016.
  • Beräkningar antyder dock att det är otillräckligt. För att Östersjön ska tillfriskna krävs sannolikt en halvering av de näringsrika utsläppen.

(TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Östersjön under ytan

Mer i ämnet