Inför 2020 stod Region Östergötland inför ett tufft ekonomiskt läge och beslutade då om en skattehöjning på 85 öre. Sen kom pandemin och staten sköt till statsbidrag. Regionen fick plötsligt ett stort klirr i kassan.
– Jag tror att vi blev överkompenserade från staten, men där och då handlade det mer om liv och hälsa än kostnadsreducerande åtgärder. Det gjorde att det blev en stor expansion av medarbetare, förklarar regiondirektör Mikael Borin.
Sedan 2020 har antalet anställda inom regionen ökat med drygt 1000 personer, trots det har tillgängligheten inom vården blivit sämre.
– Vi behöver se över arbetsorganisationen för det är uppenbart att ökningen inte matchat de behoven vi har i hälso- och sjukvården, säger Mikael Borin.
”Tvingas till åtgärder”
2023 redovisade Region Östergötland ett underskott på 1,7 miljarder kronor. När statsbidragen slutade att trilla in blev regionens kostym för stor och när ladorna nu är tomma räcker inte pengarna till att betala de anställdas löner. Därav varslet.
– Nu blev det skarpt läge och vi tvingas till de här åtgärderna, förklarar regiondirektör Mikael Borin.
”Inte anmärkningsvärt”
Även inflationen har haft påverkan på regionens ekonomi, men enligt ansvariga chefer och politiker är det övertaligheten som varit den största boven som lett till underskottet.
Men borde man inte dragit i handbromsen tidigare när pandemin var över och de stora statsbidragen uteblev?
Annika Wallenberg är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, hon tycker inte det är särskilt anmärkningsvärt att Region Östergötlands ekonomi hamnat i fritt fall.
– Jag kan förstå att man kan hamna där på grund av att man prioriterar vården när man haft det utrymmet man haft, säger hon.
Enligt kommunallagen måste nu regionen återställa underskottet inom tre år.