Öst

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: Tobias Holmqvist/SVT

Så ska krigsfångar hanteras om Sverige blir attackerat

Publicerad

Om det värsta händer och kriget drabbar Sverige med strider innanför landets gränser – hur gör vi då med krigsfångarna?

Försvarsmakten är ytterst ansvariga för att det som kallas ”Krigets lagar” – eller Genèvekonventionen – efterlevs.

Försvarsmakten har ett reglemente och en handbok som reglerar och förklarar hur så kallad krigsfångtjänst ska gå till – se faktaruta under artikeln.

– Alla förband ska kunna hantera krigsfångar i olika former, säger Michael Malm, överstelöjtnant och senior rådgivare på Försvarsmaktens strategienhet.

Men krigsfångtjänst är en militär förmåga som inte övats storskaligt i modern tid och är beroende av flera andra aktörer inom totalförsvaret.

– Det vi kan konstatera är att vi behöver öka utbildningen, kunskapen om krigsfångetjänsten rent generellt i systemet och vi behöver också öva mycket mer än vad vi gör, både på lokal, regional och nationell nivå.

Läger för 5000 fångar

Sverige är indelat i fyra militärregioner – norra, mellersta, västra och södra – och de har ansvar för att läger för krigsfångar sätts upp. Lägren ska vara dimensionerade för att kunna ta emot upp till 5000 fiendesoldater.

När det gäller registrering av krigsfångar och rapportering till deras hemländer så är det Svenska röda korset som på regeringens uppdrag upprättar en funktion med övergripande ansvar som kallas Nationella upplysningsbyrån (NUB), enligt förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande krigsfångar och andra skyddade personer.

Försvarsmakten och andra statliga myndigheter rapporterar in uppgifter om tillfångatagna fiendesoldater till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Om det handlar om civila personer ska de rapporteras till Migrationsverket. Samma sak gäller för kommuner och regioner.

Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och Migrationsverket vidarebefordrar sedan uppgifterna till NUB.

Se och hör mer i videoklippet här ovanför.

Fakta: Krigsfångtjänst

Försvarsmakten ska utbilda personalen i folkrätt enligt Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) och krigsfångtjänsten grundar sig på Genèvekonventionen angående krigsfångarnas behandling (III Genèvekonventionen).

Fördelar med att tillfångata fiendesoldater:

  • Reducerar fiendens numerär
  • Kan negativt påverka fiendens förmåga till strid
  • Kan sänka fiendens moral
  • Kan påverka fiendens taktiska nyttjande av sina förband
  • Kan bidra med viktig information i underrättelsetjänsten.

I krigsfångtjänsten ingår:

  • Åtgärder i samband med tillfångatagandet
  • Fortsatt omhändertagande till dess överlämning sker till fångläger
  • Fånglägertjänst
  • Krigsfångars utväxling och hemsändande
  • Rapportering och redovisning av krigsfångar och deras tillhörigheter.

Källa: Försvarsmaktens handbok – Personaltjänst under höjd beredskap (2018)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.