Stäng

Öst

Allt fler kommuner satsar på särbegåvade elever

Uppdaterad
Publicerad

Den som har lätt för att lära kan ändå få det svårt i skolan. Därför satsar nu allt fler kommuner på att stötta elever som har extra lätt för att lära sig.

– Om man inte får utmaningar, då tröttnar man, säger Linda Robinson i föreningen Fork Academy som driver ett mentorskap för särskilt begåvade elever i Linköping, tillsammans med kommunen.

Drygt 30 av landets 290 kommuner har numera handlingsplaner för att stötta särskilt begåvade elever, det vill säga elever som har ovanligt lätt för att lära sig saker.

– Jag har pratat med kommunen i många år om att man behöver satsa både på de elever som är lite svagare, men också på de som är lite starkare, säger Fredrik Löfgren, ordförande i föreningen Fork Academy och känd från tv-programmet Genikampen med sina dansande robotar.

Särbegåvade elever

I några kommuner har man gjort extra satsningar, bland annat i Linköping, där kommunen nu samarbetar med Riksförbundet för särskild begåvning för att ge snabblärda elever stöd och stimulans.

Satsar på särbegåvade elever

Nu har Linköpings skjutit till pengar till en nystartad förening för att särbegåvade elever ska kunna få mentorskap och mötesplatser.

– Det här är en del av en satsning på särbegåvade elever som finansieras med hjälp av den statliga välfärdsmiljonen, säger kommunalrådet Erik Östman (M).

I videon berättar Linda Robinson och Fredrik Löfgren mer om projektet – och varför det behövs.

Särbegåvade elever

Sedan 2010 står det inskrivet i skollagen: Elever som lätt når kunskapskraven ska få stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Enligt Skolverket är ungefär fem procent av eleverna som är ”särskilt begåvade”, det vill säga de är starkare än vad som är typiskt för åldern inom något område.

Men det här behöver inte betyda att de här eleverna har det lätt i skolan, skriver Johanna Stålnacke i ”Särskilt begåvade elever” som är ett stödmaterial från Skolverket. Istället har många det tufft och en del underpresterar i skolan eftersom de har tappat lusten att lära.

Johanna Stålnacke förklarar att en del barn använder begåvningen för att försöka passa in och bli accepterade. Andra fokuserar på det de är intresserade av och vägrar anpassa sig till andra.

”De som smidigt anpassar sig kan vara svåra att uppmärksamma som särskilt begåvade, och de som hävdar sig kan upplevas som krångliga och socialt missanpassade.”

Läs mer om det här på Skolverkets temasida.

Här kan du läsa mer om mentorprojektet i Linköpings kommun som är ett samarbete mellan kommunen och Riksförbundet för särbegåvade, region Öst och nystartade föreningen Fork academy som driver projektet.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Särbegåvade elever

Mer i ämnet