– Signalkräftan och flodkräftan är ganska lika så det var ett bra val av art. Men signalkräftan har lite kraftigare effekt på snäckor, musslor och på bottenvegetation, säger forskaren Lennart Edsman.
Beslutet om att sätta in signalkräftan i Vättern togs efter att kräftpest slagit ut stora delar av den inhemska arten flodkräfta. Redan från den första insättningen på 1000 kräftor har det varit ett kontroversiellt beslut då det visade sig att de båda kräftarterna inte kunde samexistera.
En komplex fråga
En ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, slår fast att signalkräftan och dess påverkan på Vätterns ekosystem är en fortsatt komplex fråga. Kräftan fungerar som en städare på sjöbottnen, äts av större fiskar och bidrar till det kommersiella fisket men det behövs mer forskning för förstå kräftans fulla effekt på kringliggande flora och fauna.
Även om signalkräftan för med sig många positiva egenskaper så utgör den samtidigt ett hot, säger Lennart Edsman.
– De stora negativa effekterna signalkräftan har på flora och fauna beror inte på kräftan i sig. Det beror på att folk tar signalkräftor från Vättern och sätter in i andra sjöar vilket medför att man slår ut de bestånd av flodkräftor runt Vättern.
I klippet ovan får du veta mer om Vätterns kräftor.