Dessutom skedde uppryckningen på en skola som totalt domineras av elever med utländsk bakgrund (88%). Andelen elever behöriga till gymnasiet ökade från 40% 2018 till 76% året efter mycket på grund av utvecklingsprojektet: ”Samverkan för bästa skola”.

– Självfallet en stor betydelse, att vi från Skolverket möte väldigt engagerade och duktiga projektledare, säger Hans Sandberg rektor på Klingsborgsskolan.

– Det är en ganska jobbig process. Det är fisken på disken och en ärlig analys. Men efter varje möte kände vi att vi gick därifrån med mer energi, säger Johannes Bulkay rektor Klingsborgsskolan.

Här kan du se mer om åtgärderna skolan satte in.

Linköping sa nej till liknande stöd

Linköping har beslutat att lägga ner högstadiet på Skäggtorpsskolan, eftersom resultaten är för dåliga. 37% av eleverna är behöriga till gymnasiet, alltså ungefär samma andel som Klingsborgsskolan hade 2018.

På Skäggtorpsskolan är hälften av eleverna nyanlända men ändå sa Linköpings kommun nej två gånger till ett stödprojekt från Skolverket riktat till just nyanlända elever. Ett stödprojekt som liknar den hjälp som Klingsborgsskolan fått. Men ansvarig skolpolitiker i Linköping menar att det hade inte gjort någon skillnad.

– När det handlar om Skäggetorpsskolan så ser vi inte att det finns någon mirakelkur – även i det erbjudandet från Skolverket. Det mesta är redan prövat, säger Erik Östman (M) ordf i barn- och ungdomsnämnden i Linköping.

Skolverket prioriterade stöd till nyanlända

På Skolverket förklarar enhetschefen Ulrika Lundqvist varför inte Skäggetorpssskolan också fått erbjudande om projektet ”Samverkan för bästa skola”, med tanke på den goda effekten i Norrköping.

– Utifrån vår analys av skolresultaten och Skolinspektionens granskningar så bedömde vi att Linköpings kommun som huvudman var i större behov av stöd till alla nyanlända elever. Kommunens kapacitet totalt sett är så pass god att vi bedömde att man kan hantera en enskild skolan med låga resultat, säger Ulrika Lundqvist.