Den vanligaste fästingen som vi människor ofta träffar på är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus. De, precis som de andra arterna, har ett livsstadium där fästingen behöver blod. Under deras livstid biter de flera värddjur och kan på så sätt sprida smittoämnen till oss människor.

Hos de andra arterna är det ovanligt att fästingar söker sig till människor. Många fästingar söker sig uteslutande till olika fåglar, som t.ex skarvfästing, havsfågelfästing och fågelbofästing.

– Brokig hundfästing, Dermacentor reticulatus, är en vacker fästing som har ökat i Europa och spritt sig norrut. Den är hittills påträffad tre gånger i Sverige, vid två tillfällen som frilevande. Den följer med flyttfåglar söderifrån. Om klimatet är gynnsamt kommer den att etablera sig åtminstone i södra Sverige, säger forskare Anders Lindström vid SVA.

Trivs på Gotland

Trubbnosfästingen, Haemaphysalis punctata är en lite ovanligare fästing. Det trivs i torrare miljöer och har påträffats framförallt på Gotland och Öland. Trubbnosfästingen har specialiserat sig på att suga blod från får.

Igelkottfästingen

Den vanligaste av de övriga fästingarna är Igelkottsfästingen, Ixodes hexagonus. Förutom att den är vanlig hos igelkottar gillar den även hundar och katter.