Unikt team möter barn i kris

Publicerad

Var tredje timme förlorar ett barn i Sverige en förälder. Trots att flera lagar slår fast att barnen har rätt till råd och stöd blir det sällan så. Ett undantag där det fungerar är i Norrköping där det unika barntraumateamets mångåriga arbete nu utvärderats av forskare.

– När ambulansen kommer med en död förälder som tagit sitt liv kan vi vara på plats vid akuten och möta den döde och familjen, säger psykologen Lena Liedholm.

Psykolog Lena Liedholm och socionom Lars Widén jobbar på Vrinnevisjukhusets Barntraumateam i Norrköping. När en förälder plötsligt dött på grund av olycka, självmord eller mord finns de tillgängliga för ge akut krisbemötande och stöd. De kan även ge långsiktig behandling om det behövs.

– Vi har erfarenhet av många avsked, av olika reaktioner och känslor, vilket ger trygghet och stöd. Vi fokuserar på familjen och barnen, säger Lars Widén.

Han kan stanna så länge det behövs och ta kontakt med andra i familjen som behöver informeras.

Allvarliga brister i stödet

Sedan starten år 2000 har teamet träffat 1400 barn i östra Östergötland. Ungefär hälften av dessa har drabbats av plötslig död i familjen.

– Vi finns också kvar, följer upp och kan erbjuda behandling om det behövs. Lekterapi, förmedla kontakter till skolkuratorer och skolsköterskor. Vi kan ha telefon och sms-kontakt i åratal med ungdomar vi mött, säger Lena Liedholm.

Barn har enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen rätt till information, råd och stöd när en förälder dött.
Men trots det visar en kartläggning av tre landsting – Dalarna, Västra Götaland och Jönköping – att det finns allvarliga brister i stödet och oklar ansvarsfördelning mellan olika instanser inom landstingen.

– Det är svårt att säga vad det beror på. På sina håll kanske man tror att det räcker med de befintliga resurserna, säger Lena Liedholm.

– När vi är ute och föreläser får vi ofta uppfattningen att det man tror att det är någon annan som har uppgiften att ta sig an barnen. Någon som kan det bättre eller att man inte vill störa familjen, säger Lars Widèn.

I samtliga fall efterfrågar polis, ambulanspersonal och räddningstjänst en checklista för hur de ska agera i akuta lägen och en handlingsplan för hur de ska gå till väga på längre sikt.

Tummen upp efter 14 år

Den kartläggningen gjordes 2012 av Socialstyrelsen och efter det har spridda lokala insatser gjorts, men inget liknande Barntraumateamet i Norrköping.

Nu har ett forskarteam på sex personer från tre universitet i två års tid utvärderat teamets arbete. Forskarna har dels gjort en registerstudie över hur många barn som drabbas, dels en enkätstudie där 75 personer har svarat på hur de upplevde Barntraumateamets stöd, samt en djupintervjustudie av 29 barn som fått hjälp av teamet.

– Teamets arbete har gjort mycket god nytta för barn och ungdomar de mött, säger docent Doris Nilsson i vid Linköpings universitet.

Enkätstudien visar att majoriteten är mycket nöjda med det stöd de fått och i dag mår relativt bra. Ett fåtal personer har komplexa sorgereaktioner, som exempelvis posttraumatisk stress.

Större risk att dö i förtid

I relation till andra studier så har de som svarat väsentligt mindre besvär gällande komplexa sorgereaktioner. Men en stor andel har haft självmordstankar de senaste åren, vilket stämmer väl överrens med andra studier.

– Många barn återhämtar sig efter att ha förlorat en förälder, men en del har större svårigheter visar andra studier. Det kan vara psykiska och fysiska problem, försämrat självförtroende och självkänsla och sämre resultat i arbetsliv och skola. Minderåriga barn som förlorat en förälder, inte bara i självmord, utan i en olycka eller mord har större risk att dö i förtid genom att de tar sitt liv, säger forskaren Mikael Rostila från Stockholms universitet.

Men trots att barnen är nöjda med Barntruamteamet, så är de kritiska till att övrigt stöd de borde ha fått uteblivit. Hälften av barnen säger att de inte fått något stöd från skola eller annan sjukvård, trots att de ansåg att de behövde det.

– Där får vi ta oss funderare. Har vi inte samarbetat tillräckligt bra med skolan. Men vanligtvis brukar skolan vara bra i början. Men kommer det ett lov, till exempel ett sommarlov, så kan man glömma bort, eller inte förstå att sorgen och lidandet sitter i många år och att stödet behövs, säger Lena Liedholm

Vill se fler traumateam för barn

Också intervjustudien visar att en majoritet är mycket nöjda med stödet från Barntraumateamet. De har upplevt tillit och trygghet. Barnen trycker på vikten av att teamet bygger upp ett förtroende genom att vara professionella. Barnen tycker det är bra att de har fått hjälp att reflektera och strukturera tankar och känslor, liksom hjälp att skapa struktur i det vardagliga praktiska.

– Och så trycker barnen på vikten av att få information och stöd vid avskedet. Att just någon professionell kan vara med på sjukhuset. Att det blir rätt från början är avgörande för hur bra det går att återhämta sig och gå vidare, säger forskaren Mikael Rostila.

Forskarna menar att teamets verksamhet visar på positiva effekter och rekommenderar andra regioner och landsting att satsa på traumateam för barn, men då utformade efter de egna förutsättningarna, till exempel skillnader i dödsorsaker och familjesammansättning.
Detta även om barns behov vid en förälders bortgång borde vara likartat, slår forskarna fast.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer