Det blir allt vanligare att skolor i svenska städer har ytterst liten utemiljö eller saknar skolgård helt. Friskolor använder till exempel redan befintliga lokaler som inte har plats för en skolgård.

Precis intill en trafikerad väg i centrala Helsingborg ligger Kunskapsskolan. Det är en friskola för elever från sjätte till nionde klass, men skolgården är nästintill obefintlig. Utemiljön vid skolor i städer ser ofta ut så, enligt Boverket.

– Vi har fått en hel del indikationer på att det finns ganska ont om skolgårdar och att det är ganska illa. Vi behöver ta frågan på allvar, säger Ulrika Åkerlund, expert på Boverket.

Gamla lokaler

När vi sökte rektorn på Kunskapsskolan för kommentar om skolgården kunde han inte ställa upp.

Enligt plan-  och bygglagen ska det finnas fria ytor vid nya skolor som byggs, men friskolor berörs inte av det när de använder gamla lokaler. Kommuner tolkar även lagen väldigt olika.  Avsaknaden av skolgårdar beror också på att Skolinspektionen inte tittar på utemiljön när de ger tillstånd till nya skolor.

– Skollagstiftningen är inte utformad så att det finns något explicit krav på att man ska ha någon skolgård, säger Andreas Spång, chef för tillståndsprövningen på Skolinspektionen.

I Malmö har man haft problem med små och eftersatta skolgårdar i innerstaden. Men ett tjugotal gårdar renoveras via projektet Gröna Skolgårdar just nu.

Eleverna delaktiga

Eleverna i Miljögruppen på Slottstadens skola har själva varit med och förändrat sin skolgård.

– Det gör så stor skillnad. Om man tänker på hur det var innan, då ville ingen vistas på skolgården. Folk stack till parken här bredvid eller stack hem för att de inte tyckte att de hade någonstans att vara utomhus här. Så därför är det viktigt att vi gjort det här så folk känner att de trivs på skolgården. säger Josefin Hansson som går i nionde klass.

– Så fort det är fint väder är det mycket härligare att sitta någonstans där det finns grönska än en grå asfaltsplan, säger Frida Fagerström i nian.

Eleverna piggare

Eleverna planterar träd, bärbuskar och smultron och rensar sen själva också i rabatterna och utemiljön påverkar eleverna mycket.

– Är de ute mer blir de friskare, piggare och kan få bättre skolresultat, säger Jenny Bengtsson, projektledare på Gröna skolgårdar på Malmö stads serviceförvaltning.

– Vi vistas ganska mycket här på rasterna och det skapar gemenskap, för alla kan vara här och umgås, säger Melina Idolor, också elev på Slottstadens skola.

Men skolgårdar är inte längre någon självklarhet. enligt Petter Åkerblom som forskar på barns utemiljöer på SLU/Movium.

– Skolgården är utrotningshotad. Vi inskränker barnens rörlighet kolossalt idag och det är väl en mänsklig rättighet att kunna få röra sig i stan även om man är ett barn, säger han.