Många fällor när trygghetslarm blir digitala

Uppdaterad
Publicerad

Senast i slutet av nästa år måste alla trygghetslarm i Sverige vara digitala, men fortfarande halkar många kommuner efter i omställningen. Landskrona däremot, var tidigt på banan och befinner sig nu i slutfasen av övergången. Men problemfritt, har det inte varit.

Ungefär 150 gånger per dygn lyfter personalen telefonluren på larmcentralen i Landskrona. Ungefär en fjärdedel av larmen ute från stugorna kommer idag in från digitala apparater. Sveriges fasta telefonnät är på väg att fasas ut, och det är en stor omställning. Inte minst fysiskt. Alla befintliga larm som använder analog teknik måste bytas ut.

– Vi byter ut mellan tolv och femton larm per arbetsdag, och vi har många brukare som ringer och frågar när de är på listan, och när det är deras tur att få det nya. Man undrar över den nya tekniken, säger Eva Sandberg, enhetschef för kommunens trygghetslarm.

#ETTSVERIGE – BREDBAND

Landskrona ligger i framkant. Flera skånska kommuner stampar fortfarande runt i startgroparna för omställningen. Och senast den sista december 2016 har regeringen sagt att alla måste vara klara. På Socialstyrelsen ser man dock skeptiskt på den prognosen.

– Jag tror inte att kommunerna kommer klara det. Det verkar inte som att de har den takten, säger Dick Lindberg på Socialstyrelsen.

Talkontakten slås ut

Och att ställa om från analogt till digitalt är inte problemfritt. De kommuner som gått i täten har stött på en rad svårigheter. Så även Landskrona. Ibland har det hänt att talkontakten med den som larmat inte fungerat.

–Vi får alltid fram larmen, men talkontakten har vi problem med. I de fall där det hänt har vi fått åka ut till brukaren direkt istället, säger Eva Sandberg.

Problemet för en kommun som befinner sig i övergångsprocessen är att två olika tekniker används parallellt. De system som pratar analogt är inte kompatibla med det digitala nätet.

– Det är mycket som vi tror är analogt som är digitalt. Linjerna får svårare att koppla upp sig när det går mellan digitalt analogt, säger Eva Sandberg.

Många fördelar

I höst räknar Landskrona med att allt ska vara klart, och att man ska kunna dra full nytta av vinsterna med digitaliseringen. För även om vägen dit varit krånglig, har den nya tekniken många ljusa sidor.

– Fördelarna är ju att vi konstant kan övervaka varje trygghetslarm ute hos brukaren utan att besöka brukaren. Vi kan koppla upp oss på fjärrkontakt till larmet och både uppdatera, omprogramera, och se vad det är för fel på larmet.

Så långt har kommunerna kommit med digitaliseringen

Helt genomförd:

Burlöv, Båstad, Svedala, Trelleborg, Vellinge

Blandad teknik:

Bjuv, Bromölla, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Tomelilla, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Östra Göinge

Bara analoga:

Perstorp

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#ETTSVERIGE – BREDBAND

Mer i ämnet