Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Johan Farkas forskar om desinformation vid Malmö universitet. Foto: Skärmdump/Håkan Röjder

Falsk information en fara i coronatider

Uppdaterad
Publicerad

Ett inlägg om att coronasmittad städpersonal arbetade på ett köpcentrum i Malmö fick spridning i sociala medier – men uppgifterna var falska. Rädslan för coronaviruset gör att det nu sprids mycket felaktig information, säger Johan Farkas som forskar om desinformation i digitala medier vid Malmö universitet.

Personen som skrev inlägget om köpcentrumet hävdade att kunder smittats av coronaviruset på grund av att städbolagets personal arbetat sjuka. Han uppmanade därför alla att inte besöka köpcentret och inte anlita städbolaget.

”Tar varje uppgift på allvar”

Men både fastighetsägaren för köpcentret och städfirman säger att uppgifterna är falska.

– Naturligtvis tar vi varje uppgift på allvar, så även detta rykte. Utifrån den information vi har fått från vår hyresgäst så finns det ingen grund för de påståenden som förs fram i inlägget på sociala medier, skriver fastighetsägaren i ett mejl.

Foto: Skärmdump

Forskaren: ”Kriminella utnyttjar situationen”

Johan Farkas forskar om desinformation i digitala medier vid Malmö universitet. Han säger att det just nu förekommer mycket falsk information kopplat till corona.

– WHO tar det jätteallvarligt och har kallat det för en infodemi, säger han.

Det kan vara politiska krafter som medvetet sprider desinformation, kriminella som vill luras eller ren välvilja som ligger bakom.

– Mycket sprids av vanliga människor som vill uppdatera sitt nätverk i sociala medier. De läser en artikel om att man till exempel ska äta saker så att man blir immun, så tänker de att det låter jättebra. Men vi ser också hur kriminella använder den här krissituationen för att få tillgång till bankuppgifter och vi ser hur politiska krafter använder situationen, säger Johan Farkas.

”Fick panik”

SVT Nyheter Skåne har varit i kontakt med personen bakom inlägget. På frågan varför han skrev det svarar han:

”Jag fick höra det från en bekant som jobbar för städfirman. Jag fick panik när jag hörde det och skrev på min sida”.

Han raderade sitt inlägg när han förstått att uppgifterna inte stämde. Men då hade det redan fått spridning via andra personer. Johan Farkas säger att det är bättre att redigera ett inlägg och skriva in att det är felaktigt, än att radera det om man får veta att det inte stämmer. På så sätt är det lättare att ryktesspridningen bryts.

Johan Farkas menar att det kan få allvarliga konsekvenser om människor slutar att lyssna på myndigheterna eller tror på felaktiga hälsoråd.

– Det är en situation där det finns en jättestor risk att desinformation sprids, säger han och uppmanar alla att vara källkritiska.

Hör honom i klippet ovan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronavirus i Skåne

Mer i ämnet