Sverige får fler och allt mindre folktäta glesbygdskommuner. Ofta är utmaningarna också större i de minsta kommunerna. Det handlar bland annat om ökade kostnader för kommunens service och svårigheter att hitta arbetskraft.

60 kommuner betraktas som avlägsna

För att locka nya invånare och arbetskraft till 60 kommuner som utredningen kallar ”avlägsna landsbygdskommuner”, föreslås en nedskrivning av studielånen med 30 000 kronor om året för dem som väljer att flytta dit.

Tanken med förslaget är att personer med akademisk utbildning, som börjar jobba i någon av kommunerna på listan, ska få studielånsrabatten. Ett krav är också att man bor i kommunen.

”Bra motor”

En av de kommuner som betraktas som ”avlägsen” är Simrishamn och kommunstyrelsens ordförande Jeanette Ovesson (M) tycker att förslaget låter intressant.

– Det skulle kunna vara en bra motor för oss i kommuner som ligger lite längre från städerna. Men då gäller det att man ska kunna hitta ett jobb också.

Föreslår kommunsammanslagningar

Ett annat av förslagen i kommunutredningen är att staten tar över skulder om kommuner som frivilligt går med på en sammanslagning. Moderaterna i Simrishamn hartidigare varit positiva till att slås ihop med en annan kommun, men just nu är det inte aktuellt, enligt Jeanette Ovesson.

Och förslaget lockar inte heller de styrande politikerna i Tomelilla och Sjöbo.

– Två glesa kommuner blir inte tätare för att man slår ihop dem, säger Leif Sandberg (C) som är kommunalråd i Tomelilla.

– Om man slår ihop kommuner är risken stor att kommuninvånarna upplever att de kommer längre bort från politikerna. Jag ser hellre att man satsar mer på att kommuner samarbetar istället, säger Magnus Weberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo.