Landets kommuner har som mål att servera mer ekologisk mat men det är svårt om tallriken ska innehålla ekologisk kyckling.

Det finns idag bara tre gårdar i Sverige som föder upp ekologiska kycklingar, två i Skåne och en i Västergötland. Mårten och Johanna Rasmusson köpte sin gård i skånska Blentarp för två år sedan. De visste att gården hade ekologisk uppfödning av kycklingar och ville fortsätta att utveckla verksamheten. I dagsläget importerar de det ekologiska fodret från Danmark men de vill på sikt ta fram sitt eget.

– Vi vill se det som ett kretslopp där vi odlar vårt eget spannmål som blir foder till kycklingarna. Deras gödsel går sedan tillbaka till jorden, säger Mårten Rasmusson.

”Ser att de mår bra”

En kyckling som föds upp ekologiskt ska ha det bra under sin livstid. Efter de första tre levnadsveckorna i drygt 30-graders värme får de flytta till mobila stall med möjlighet att själva bestämma när de vill vara ute och inne. Kycklingarna går från fyra veckors ålder ute så mycket de vill på dagtid och sover sedan inomhus på natten. I stallarna finns också mat och dryck.

– Jag tycker man kan se på våra kycklingar att de mår bra, säger Johanna Mårtensson.

Kycklingarna på Bosarps gård får leva dubbelt så länge som en kyckling som föds upp på konventionellt vis, det vill säga tio istället för fem veckor och de har dubbelt så stor yta att röra sig på. De färdas under sin livstid maximalt två mil eftersom det är nära både till kläckeri och slakteri.

En eko-kyckling kostar mer än dubbelt så mycket som en kyckling som föds upp på konventionellt vis och det beror i huvudsak på produktionssättet.

– Det kommer aldrig att bli en bulkproduktion med ekologisk kyckling. Det kommer nog alltid att vara en liten del av all kycklingproduktion i Sverige, säger Johanna Mårtensson.

”Aldrig storskaligt”

Hon och maken Mårten levererar sina kycklingar till landets enda ekologiska producent, Bosarpkyckling med säte i Skanör.

– Vi började i liten skala för 15 år sedan och har märkt hur efterfrågan hela tiden ökar. Vi skulle gärna ha ett par-tre gårdar till som leverantörer, säger Birgitta Alwén, VD på Bosarpkyckling.

Hon tror däremot aldrig att det kommer att bli någon storskalig produktion av eko-kycklingar i Sverige.

– Det är svårt för slakterierna att ta emot våra kycklingar eftersom alla inte är lika stora och tillgången på ekologiskt foder är begränsat, berättar Birgitta Alwén.

Giganten på kycklingmarknaden är Kronfågel med närmare 50 leverantörer. Inte en enda av dem har ekologisk uppfödning.

– För tillfället har vi tyvärr ingen ekologisk produktion. Jag tror att Kronfågels kunder vill ha de produkter vi har men vi är lyhörda för förändringar på marknaden, säger Magnus Lagergren, VD för Kronfågel som har 30 procent av marknaden i Sverige.

Nationellt mål

Den ekologiska konsumtionen i Sverige förväntas öka till det dubbla inom åtta år, enligt Eko-Mat Centrum och inte minst landets kommuner och landsting efterfrågar fler inhemska ekoprodukter. Det finns ett nationellt mål som säger att det ska serveras minst 25 procent ekologiskt på landets skolor, förskolor, äldreboenden, sjukhus och andra institutioner. Vissa kommuner går längre än så, bland annat i Lund som arbetar mot ett 100-procents-mål men det kan bli svårt att uppfylla så länge det inte finns mer ekologiskt kött och fågel på marknaden.

– Vi kan köpa ekologiska kycklingar till små enheter men det är svårt när vi ska servera kyckling på stora skolor. Då får det bli konventionell kyckling, säger Gertrud Sonesson, kostchef i Lunds kommun.

Ekomaten importeras

Storköken klarar inte av att hantera stora mängder rå kyckling. Priset är också en begränsande faktor.

Gertrud Sonesson ser däremot gärna att det kommer fler producenter av ekologiska livsmedel både i Sverige och inom resten av EU. Ungefär hälften av den ekomat vi äter idag är importerad.

Magnus Lagergren på Kronofågel säger att det är en trend att köpa och äta ekologiskt. Han har bara varit VD i ett par månader och vet inte om det finns några planer på att Kronfågel ska ta fram eko-kycklingar i sitt sortiment.

– Våra nuvarande producenter har byggt stallar efter konventionell produktion så vi får nog i så fall hitta nya producenter, säger han.